Din avgränsning ger 413 träffar.
-
Hälsorisker med laser
Vissa lasrar är helt ofarliga, till exempel de som används i leksaker. Riktigt stark laser kan däremot skada ögonen eller bränna huden. Därför bör du aldrig titta rakt in i en laserstråle. Du bör också vara försiktig med att genomgå vissa typer av kroppsbehandlingar med laser.
Innehållstyp: Artiklar -
Råd om lasershower
Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram allmänna råd för användning av laser för underhållning, konst och reklam. Myndigheten rekommenderar att hålla alla laserstrålar mer än tre meter ovanför golvet och avråder från så kallad publikskanning.
Innehållstyp: Artiklar -
Laser
Laser är en teknisk anordning som avger mycket intensiv, synlig eller osynlig strålning. Den används inom flera områden, till exempel industriell materialbearbetning, forskning, mätinstrument samt medicinska och kosmetiska behandlingar. Laser används också i ljusshower vid konserter och evenemang. Starka laserstrålar kan skada ögon och hud och måste...
Innehållstyp: Artiklar -
Magnetfält och trådlös teknik
Magnetfält uppstår kring elektriska apparater men också vid kraftledningar. Mobiltelefoner, trådlösa datornätverk och babyvakter är några exempel på trådlös teknik som använder radiovågor.
Innehållstyp: Artiklar -
Beviljade forskningsmedel
Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser årligen forskningsmedel inom myndighetens forskningsområden för att bidra till kunskapsutveckling och kompetensförsörjning som stödjer myndighetens uppdrag. Forskningsanslaget uppgår årligen till cirka 120 miljoner kronor. Den största delen av medlen fördelas genom öppna utlysningar. På den...
Innehållstyp: Artiklar -
Hantering av radioaktivt avfall från kärntekniska anläggningar
Vid kärntekniska anläggningar uppkommer olika typer av radioaktivt avfall, så kallat kärnavfall. Kärnavfallet kan innehålla olika radioaktiva ämnen som behöver hanteras på olika sätt. En del behöver förvaras under mycket lång tid, i ett slutförvar. Innan dess kan det behöva förvaras i ett mellanlager. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (SFR)
Den 19 december 2014 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om tillstånd enligt kärntekniklagen att få bygga ut slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR). Efter granskningen av SKB:s ansökan lämnade vi den 22 oktober 2019 vårt yttrande till regeringen. I yttrandet...
Innehållstyp: Artiklar -
En stegvis prövningsprocess
Om regeringen beviljar tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) till en kärnteknisk verksamhet följer en fortsatt stegvis prövningsprocess. Strålsäkerhetsmyndigheten ska då granska och godkänna ansökningar innan en anläggning kan börja byggas och senare tas i drift. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Finansiering av slutförvar
De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, det vill säga reaktorinnehavarna, ansvarar enligt lag för att hantera det kärnavfall och det använda kärnbränsle som uppkommer vid kärnkraftverken. Reaktorinnehavarna ansvarar även för att finansiera hanteringen och slutförvaringen. De betalar därför kontinuerligt avgifter...
Innehållstyp: Artiklar -
Radionuklider på partiklar i luft
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 1957 drivit luftfilterstationer på olika platser i Sverige. Idag driver FOI, på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten, sex stationer (Kiruna, Umeå, Gävle, Stockholm, Visby och Ljungbyhed). Syftet är att upptäcka och följa luftutsläpp av radionuklider som når Sverige samt att uppskatta...
Innehållstyp: Artiklar