Visar 4576 sökträffar på ””
-
2019:10 Rapport från SSM:s vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2018
SSM:s perspektiv Bakgrund Statens strålskyddsinstitut, SSI, utsåg ett vetenskapligt råd för frågor om ultraviolett strålning 2002. I rådet ingår vetenskapliga experter inom områdena onkologi, dermatologi, cancerbiologi, psykologi och meteorologi. Efter en omorganisering av arbetet kring strålsäkerhet så bildades Strålsäkerhetsmyndigheten,...
Innehållstyp: Publikationer -
2019:21 Säkerhetsutbildningar och säkerhetskulturarbete vid forskningsanläggningar med stålningsrisker och många tillälliga internationella användare – ett fortsättningsprojekt
Mer information SSM perspektiv Bakgrund I ett tidigare genomfört forskningsprojektet med titeln Arbetsförutsättningar och säkerhetsarbete vid forskningsanläggningar med strålningsrisker och många tillfälliga internationella användare: 2017:04 var fokus inriktat mot acceleratoranläggningarna MAX IV och European Spallation Source Eric (ESS). Projektet...
Innehållstyp: Publikationer -
Bränslebyte i en kokvattenreaktor
Bränslet i reaktorhärden består av klyvbart uran sammansatt i bränsleelement. Antalet varierar beroende på reaktortyp. I Sverige har en kokvattenreaktor upp till 700 element. Tryckvattenreaktorerna har 157.
Innehållstyp: Artiklar -
Älgkött
Nedfallet av cesium-137 som spreds i samband med Tjernobylolyckan finns till viss del fortfarande kvar i tillgänglig form i de naturliga skogsekosystemen. Detta innebär att halterna i älgkött är högre än i till exempel nötkött och att halterna endast minskar långsamt. På många håll i landet mättes cesiumhalten i älg-...
-
Dricksvatten
En kort tid efter att Tjernobylolyckan hade inträffat 26 april 1986 kunde man hitta ett antal konstgjorda radioaktiva ämnen i vissa dricksvattenprover. Sedan dess har regelbundna mätningar gjorts vid några av landets vattenverk för att följa utvecklingen över tiden. Mätningarna är inriktade på ett fåtal radioaktiva ämnen enligt krav i...
-
Mjölk
Mätning av radioaktivitet i mjölk började i mitten av 1950-talet i syfte att följa upp miljöpåverkan från de atmosfäriska kärnvapenproven. Under 1960-talets första hälft uppmättes de högsta värdena. När kärnvapenproven i atmosfären minskade för att till slut upphöra minskade aktiviteten i mjölken...
-
Sediment
Många ämnen som släpps ut i miljön hamnar till slut i marina sediment. Genom att kartlägga koncentrationerna i sediment från öppet hav får vi en översiktlig bild av hur belastningen varierar mellan havsområdena. Eftersom nytt material hela tiden faller ned på havsbotten ovanpå de gamla sedimenten fungerar koncentrationerna i sedimentens...
-
2016:32 Forskning inom teknisk kärnämneskontroll vid Uppsala universitet under 2014–2015
Gruppen vid Uppsala universitet för Fissionsdiagnostik och kärnämneskontroll har forskat kring olika metoder för att verifiera använt kärnbränsle, men även deltagit i utvecklingen av koncept för kärnämneskontroll för smältsalt reaktorer. Rapporten beskriver fyra forskningsområden närmare och sammanfattar verksamheten som...
Innehållstyp: Publikationer -
2016:03 Laseranrikning av uran ur ett icke-spridningsperspektiv
Per Andersson, Fredrik Nielsen, Daniel Sunhede SSM Svenska...
Innehållstyp: Publikationer -
2015:42 Det svenska anrikningsprogrammet 1967–1975
Det svenska centrifugprojektet initierades i en tid av optimism och framtidstro i kärnkrafts-branschen. Programmet inleddes trevande och utan direkt ledning men AB Atomenergi tog under det sena 1960-talet på sig ansvaret att leda och finansiera vad som på dess höjdpunkt var ett om-fattande program. En analys av den, förvisso ofullständiga, dokumentation som finns...
Innehållstyp: Publikationer