SSM perspektiv
Bakgrund
Den svenska kärnkraftsbranschen står inför en ökad mängd utvecklingsarbete, dels till följd av beslut om långtidsdrift av befntliga anläggningar, dels till följd av en eventuell nybyggnation. Det förnyade intresset för kärnkraft som energikälla i Sverige kan medföra en del utmaningar framöver i hur de begränsade resurser som fnns i branschen bäst kan tillvaratas.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ser att ledarskapsfrågor har en stor påverkan på hur en verksamhet arbetar för att upprätthålla strålsäkerhet. MTO Säkerhet AB har genomfört en studie för att öka kunskapen om vilken struktur och vilket ledarskap som ger goda förutsättningar att leda en verksamhet som står inför en utvecklingsfas och som samtidigt är under ökad yttre press.
Rapporten utgår från en litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk om förutsättningar för säkerhetsstyrning, säkerhetskultur, säkerhetsledarskap och kompetensutveckling i en säkerhetskritisk verksamhets utvecklingsfas. Med denna utgångspunkt har författarna genomfört intervjuer med företrädare på skilda nivåer i olika säkerhetskritiska branscher om deras erfarenheter av utmaningar som ledarskapet ställs inför när verksamheten är i en utvecklingsfas.
Resultat
I rapporten beskrivs resultat från intervjuer vilka visar att den kunskap om och förståelse för säkerhetsfrågor som fnns hos ledningen, såväl hos VD som hos högsta ledningen men även hos ägarbolag, är avgörande för hur dessa frågor hanteras och värderas. Resultaten visar även att ledningens engagemang i säkerhetsfrågor är avgörande för en framgångsrik hantering av säkerhetsfrågor. Med en hög medvetenhet och kunskap om relevanta säkerhetsfrågor bedöms alla intressenter kunna bidra till en robust och säker verksamhet. Samverkan och dialog mellan myndighet, tillståndshavare och leverantör beskrivs vidare kunna skapa förutsättningar för ett gott säkerhetsarbete.
Av rapporten kan utläsas att det för en efektiv utveckling krävs en proaktivitet, i såväl kompetens som ledningssystem, för att säkerställa att relevanta delar av verksamheten är utvecklade och implementerade när de behövs.
Författarna lyfter upp betydelsen av ledare som tydligt visar upp att säkerhet har högsta prioritet och som uppmuntrar medarbetare att lyfta säkerhetsfrågor. Detta kan skapa den psykologiska trygghet som är nödvändig för att exempelvis kunna lära av misstag. Författarna pekar på att ledningens kritiska roll för bl.a. säkerhetskulturen medför att säkerhetsperspektivet behöver beaktas redan i rekrytering och tillsättning av ledare.
I rapporten identiferas ett antal utmaningar för större utvecklingsprojekt, såväl från litteraturstudien som från intervjuerna. Bland annat har de intervjuade erfarenheter av att tekniska aspekter tenderar att få mer fokus än övriga säkerhetspåverkande aspekter. Förmågor såsom säkerhetskultur, säkerhetsledarskap och nätverkande, utgör viktiga förutsättningar för den organisatoriska förmågan att arbeta proaktivt med säkerhetsfrågor. Dessa förmågor tar typiskt tid att bygga upp och etablera, vilket kan innebära en utmaning för verksamheter i organisationer som är nyetablerade eller som till stor del består av nytillkomna personer. En snabb expansion av verksamheten innebär ofta att leverantörer får en stor roll, då är det extra viktigt att tillståndshavaren har en allsidig kompetens och ett etablerat säkerhetsperspektiv för att inte riskera att latenta säkerhetshot byggs in.
Andra utmaningar som rapporten lyfter fram är erfarenheter av att när tillståndshavare ingår i partnerskap med fera intressenter kan det vara svårt att reda ut den totala ansvarsbilden mellan entreprenörer, systemleverantörer, underleverantörer etc. En annan erfarenhet som lyfts fram är att det i en utvecklingsfas typiskt fnns många tillfälliga konsulter som kommer och går, något som försvårar etablerandet av en god säkerhetskultur. Studien lyfter fram att tidigare forskning pekar på att konceptet strålsäkerhet kan uppfattas som abstrakt tidigt i ett projekt och att vissa grundläggande förutsättningar därmed kan fördröjas.
Relevans
Resultaten ger ökad insikt i aktuella utmaningar hos de svenska kärnkraftverken i samband med förändringar av verksamheten. Genom att använda den kunskap som presenteras i studien kan kärnkraftverken få bättre förutsättningar att möta kommande utmaningar till följd av ändrade förutsättningar.
Eftersom en utvecklingsfas kan medföra att många olika intressenter är involverade på olika nivåer kan det vara komplicerat för tillståndshavaren att visa hur de lever upp till det övergripande ansvaret för strålsäkerheten. En tydlig proaktiv säkerhetsstyrning, en ändamålsenlig kompetens och ett engagerat säkerhetsledarskap kan stödja tillståndshavaren i hanteringen av olika intressenters arbetssätt, prioriteringar och kulturer.
Behov av vidare forskning
Studien ger förslag på framtida forskning som exempelvis hur organisatorisk förmåga för säkerhetskritisk verksamhet kan skapas, samt vilka kontraktsmodeller och samarbetsmodeller som ger stöd för en god säkerhetskultur under olika faser i ett kärnkraftverks livscykel.
SSM kan även se ett behov i att studera hur tillståndshavare kan arbeta med säkerhetskultur och säkerhetsperspektivet i sin hantering av försörjningskedjan (supply chain management) på ett sådant sätt att de kan ta sitt fulla ansvar för strålsäkerheten även när delar av verksamheten utförs av andra aktörer.