Bostäder radonsaneras för att minska stråldosen till de boende. Det är därför viktigt att de åtgärder som utförs verkligen sänker radonhalten och bibehåller den på en låg nivå. I syfte att kontrollera varaktigheten utvaldes 105 bostäder, varav 91 småhus, som hade radonsanerats under 80-talet. Utöver mätningarna före och efter sanering har radonhalten mätts vart tredje år under en tioårsperiod med start 1991. I cirka en tredjedel av bostäderna har även luftväxlingen mätts under motsvarande tid.
Bostäderna indelades i 12 olika grupper beroende på typ av saneringsåtgärd eller kombination av sådana. Samtliga fastigheter har undersökts beträffande dels radonkälla, dels utförd saneringsåtgärd. Även andra förhållanden som kan påverka radonsituationen, såsom hustyp, ventilationssystem, boendevanor, marktyp, har undersökts .
Mätningarna visar att radonhalten kan variera inom vida gränser även i sanerade hus. Exempelvis hade inte mindre än 38 av de 105 bostäderna radonhalter som var högre än riktvärdet för olägenhet för människors hälsa, 400 Bq/m3, vid minst en av kontrollmätningarna. Detta var inte specifikt för någon enskild åtgärdsgrupp. I nästan alla fall med varierande halter beskrivs även orsakerna till dessa.