SSM perspektiv
Bakgrund
Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd om elektromagnetiska fält följer den aktuella forskningen om potentiella hälsorisker vid exponering för elektromagnetiska fält och ger myndigheten råd i bedömningen av möjliga hälsorisker. Rådet ger vägledning när myndigheten behöver yttra sig i policyfrågor eller när vetenskaplig prövning är nödvändig. Rådet ska varje år lämna en skriftlig rapport om det aktuella forsknings- och kunskapsläget. Detta är en konsensusrapport, vilket innebär att alla medlemmar i vetenskapliga rådet står bakom hela rapporten. Detta bedöms stärka de slutsatser som dras. Rapportens främsta syfte är att sammanfatta föregående års forskning inom området elektromagnetiska fält (EMF) och hälsa och att sätta denna forskning i ett sammanhang med befintlig kunskap. Rapporten ger myndigheten en överblick och utgör ett viktigt underlag för riskbedömning.
Resultat
Denna rapport går igenom studier om elektromagnetiska fält (EMF) och hälsorisker som publicerades från januari 2024 till och med december 2024. Rapporten är den tjugonde i en serie årliga vetenskapliga översikter som fortlöpande diskuterar och bedömer relevanta nya studier och placerar dem i sitt kunskapssammanhang. Rapporten omfattar olika typer av EMF (statiska fält, lågfrekventa fält, intermediärfrekventa fält och radiofrekventa fält) samt olika typer av studier såsom biologiska studier, humanstudier och epidemiologiska studier. Resultatet är en successivt framväxande hälsoriskbedömning av exponering för EMF.
Inga nya fastställda orsakssamband mellan EMF-exponering och hälsorisker har identifierats.
De studier som presenteras i rapporten löser inte frågan om huruvida det konsekvent observerade sambandet mellan exponering för lågfrekventa magnetfält (ELF-MF) och barndomsleukemi i epidemiologiska studier är kausalt eller ej.
Ny forskning om hjärntumörer och mobiltelefonanvändning ligger i linje med tidigare forskning som i huvudsak antyder frånvaro av risk. Sköldkörteln är potentiellt kraftigt exponerad vid mobilsamtal, men hittills har få studier om sköldkörtelcancer genomförts.
Vad gäller djurstudier är det svårt att dra generella slutsatser, annat än att effekter av RF-EMF-exponering under vissa omständigheter observeras i experimentella djurstudier. Observationer av ökad oxidativ stress, som rapporterats i tidigare SSM-rapporter, fortsätter att förekomma, ibland även vid nivåer under nuvarande referensvärden. Oxidativ stress är en naturlig biologisk process som ibland kan vara inblandad i sjukdomsutveckling, men under vilka omständigheter oxidativ stress till följd av svag radiovågsexponering kan påverka människors hälsa återstår att undersöka.
Relevans
Resultaten från forskningsöversikten ger inget skäl att ändra några referensvärden eller rekommendationer inom området. Däremot visar de biologiska effekter som rapporterats i vissa djurstudier vid svag radiovågsexponering tydligt vikten av att upprätthålla försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.
SSM:s rekommendation om att använda handsfree vid mobiltelefonsamtal kvarstår, även om trender avseende förekomsten av gliom inte ger stöd för en ökad risk orsakad av radiovågor från mobiltelefoner. Observerade biologiska effekter och osäkerheter kring eventuella långtidsefekter motiverar fortsatt försiktighet.
Inga nya resultat som tydligt förändrar misstanken om ett orsakssamband mellan svaga lågfrekventa magnetfält och barndomsleukemi har framkommit i rapporten. De svenska myndigheternas rekommendation att generellt begränsa exponeringen för lågfrekventa magnetfält med anledning av den observerade ökade förekomsten av barndomsleukemi nära kraftledningar kvarstår oförändrad.
Behov av vidare forskning
Trots att inga hälsorisker kopplade till svaga elektromagnetiska fält hittills har kunnat påvisas anser myndigheten att fortsatt forskning är viktig, särskilt vad gäller långtidseffekter eftersom i princip hela befolkningen är exponerad. En central fråga är att vidare undersöka sambandet mellan radiovågsexponering och oxidativ stress som observerats i djurstudier, samt att fastställa om ett sådant samband även förekommer hos människor och i så fall i vilken omfattning det kan påverka människors hälsa. En annan viktig fråga är att klargöra kopplingen mellan svaga lågfrekventa magnetfält och barndomsleukemi, som observerats i epidemiologiska studier.
Trådlös informationsteknik utvecklas ständigt och nya frekvensområden kommer att tas i bruk. Även om det i dagsläget inte finns någon etablerad verkningsmekanism för hälsopåverkan från svag radiovågsexponering behövs mer forskning om de frekvensområden som används för 5G. Myndigheten uppmuntrar forskare att initiera epidemiologiska studier inom detta område. Exempelvis finns idag mycket få studier i 26 GHz-bandet.
Nya tekniker för induktiv trådlös energitransfer, baserade på intermediärfrekventa magnetfält, kommer sannolikt att införas för många olika tillämpningar inom en snar framtid. Till skillnad från trådlös informationsteknik resulterar trådlös energitransfer i princip alltid i relativt starka lokala fält. Detta gör det mycket viktigt att få ett robust underlag för riskbedömning av sådana fält. Idag saknas studier inom detta frekvensområde, vilket innebär ett särskilt behov av vidare forskning.
Trots den ökande användningen av tillämpningar inom det intermediära
frekvensområdet (300 Hz–10 MHz) är den vetenskapliga utvärderingen av potentiella hälsorisker fortfarande begränsad. De få studier som rådet identifierat inom detta område har inte visat några hälsoeffekter under gällande referensnivåer. Årsrapporten innehåller också ett avsnitt där studier som bedömts ha otillräcklig kvalitet listas. Liksom föregående år har många studier exkluderats på grund av bristande kvalitet (se bilaga). Ur ett vetenskapligt perspektiv är studier med låg kvalitet irrelevanta. De innebär även ett slöseri med pengar, mänskliga resurser och, i många fall, försöksdjur.