2026:09 Rapport från SSMs vetenskapliga råd om ultraviolett strålning 2025

Strålsäkerhetsmyndighetens perspektiv

Bakgrund

Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) vetenskapliga råd för frågor om Ultraviolett (UV) strålning bevakar det aktuella forsknings- och kunskapsläget vad gäller oönskade effekter av UV-strålning. Rådets arbete leder till att myndigheten får underlag som sammanfattar ny kunskap om hälsorisker kopplade till UV-strålning.

Rådet ger också vägledning när myndigheten ska ta ställning i frågor av policykaraktär, där en vetenskaplig prövning är nödvändig.

Varje år redovisar rådet sitt arbete i en rapport. Syftet med rapporten är att kartlägga det aktuella kunskapsläget och ge myndigheten en överblick som utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention.

I rådet ingår experter inom meteorologi, onkologi, dermatologi, strålskydd och marknadskommunikation.

Resultat

Årets rapport omfattar ett kapitel som berör påverkan på UV-index vid det tillfälligt tunna ozonskiktet våren 2025. Mellan den 17 och 29 mars 2025 visade modeller att UV-index kunde ligga upp till en enhet högre än normalt. Detta berodde på en kombination av soligt väder och ett kraftigt förtunnat ozonskikt över Sverige, vilket gjorde att UV-index i södra Sverige nådde över 3.

Utomhusidrott medför ökad exponering för UV-strålning, och många utövare är barn och ungdomar, med särskild känslighet. Internationella studier har visat på ökad förekomst av hudcancer hos utövare inom många vanliga sporter, och vikten av solskydd behöver uppmärksammas. Kapitlet genomlyser sporter som enligt Riksidrottsförbundets har flest utövare och som helt eller delvis sker utomhus.

Sociala medier påverkar människors beteenden kopplade till solning och solskydd. Forskning visar att medielogik har en stor betydelse för hudhälsa och hudcancerprevention. Samtidigt kan felaktig information spridas snabbt och försämra
solskyddsbeteenden. Ett exempel är trenden att tolka UV-index som en signal att sola när indexet är som högst, trots att det är avsett att visa när UV-strålningen är så pass stark att extra vaksamhet och skydd behövs. Effektiv kommunikation handlar inte bara om korrekt information utan också om hur budskap utformas för att påverka beteende.
Sammanfattningsvis visar studier att visuellt innehåll starkt påverkar uppmärksamhet och normer. Digitala strategier behöver därför kombinera främjande budskap med insatser som hjälper människor att motstå felaktig och vilseledande information.

Solrelaterade hudreaktioner och ljuskänslighet kan utgöra en betydande risk för sårbara individer, som läkemedelsbehandlade patienter. Fotosensitivitet innebär en onormal reaktion på ljus som kan orsaka eller förvärra hudsjukdomar (fotodermatoser). Läkemedelsinducerad fotosensitivitet är en vanlig hudbiverkan och kan påverka livskvaliteten, ibland så allvarligt att behandling behöver justeras eller avbrytas. Reaktionerna varierar i svårighetsgrad men är ofta möjliga att förebygga. De kan delas in i flera typer, bland annat läkemedelsutlösta och autoimmuna. UVA-strålning är den främsta orsaken vid läkemedelsrelaterade reaktioner. Därför rekommenderas konsekvent skydd med bredspektrumsolskydd (SPF 50+) samt tydlig information till patienter om ökad ljuskänslighet och vikten av solskydd.

Något som ökat på senare år är hybridsolarier, vilka kombinerar UV-strålning med synligt ljus (rött, blått och grönt) och marknadsförs som både kosmetiska och “terapeutiska”. Trots detta minskar inte de extra ljusformerna riskerna med UVstrålning, utan kan snarare leda till längre exponering. Forskning visar tydligt att solarieanvändning ökar risken för hudcancer och att det inte finns någon säker nivå. Hybridsolarier omfattas av samma regler som vanliga solarier. Påståenden om hälsoeffekter baseras ofta på forskning om fotobiomodulation, men dessa resultat gäller inte kommersiella solarier.

Årets rapport omfattar också ett kapitel om trender för hudcancerincidens baserat på statistik från Nationella kvalitetsregistret för hudmelanom och Socialstyrelsens rapporter från Cancerregistret. Hudtumörer, inklusive malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer, är de cancerformer som ökat mest i incidens under de senaste 20 åren i Sverige. Risken att insjukna varierar med geografiska skillnader men även socioekonomisk status påverkar risken. Hudcancer, exklusive melanom, är fortsatt den näst vanligaste cancersjukdomen i Sverige för både män och kvinnor. I takt med att befolkningen åldras förväntas hudcancer bli ett allt större folkhälsoproblem. Den största incidensökningen för melanom ses bland personer som är 70 år eller äldre. Det finns dock en positiv trend bland yngre åldersgrupper (<35 år), där incidensen har minskat under år 2022–2024 jämfört med år 2002–2004.

Relevans

SSM arbetar förebyggande med att minimera riskerna med exponering för UVstrålning och för att minska antalet hudcancerfall orsakade av UV-strålning. Bland annat genom att ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och om strålskydd. Resultatet från det vetenskapliga rådet för UV-frågor bidrar till det fortsatta arbetet och utvecklingen av strategin för förebyggande arbete gällande hudcancerprevention. Rapporten och rekommendationerna från det vetenskapliga rådet är en viktig del i SSM:s omvärldsbevakning och fortsatta insatser.

För att ytterligare minska antalet hudcancerfall är det viktigt att befolkningen fortsatt får information om vikten av solskydd, särskilt för barn. Det är också angeläget att följa trender i hudcancerincidens och solvanor för att förebygga långsiktiga hälsorisker. För att öka befolkningens kunskap om exponering är det viktigt att följa och visualisera information om när UV-strålningen är stark samt dess variation över tiden. Det är även viktigt att öka medvetenheten om att skydd behövs vid utomhusidrott, eftersom utövarna riskerar att få en hög exponering. SSM bör även se över hur myndigheten bemöter felaktig och vilseledande information som sprids framförallt på sociala medier. En ökande förekomst av hybridsolarier föranleder särskilda insatser för att kommunicera att även dessa medför risker för användare. Vidare bör allmänheten få mer information om den ökade känslighet för synligt ljus och UV-ljus som kan drabba särskilt känsliga individer, samt interaktioner i samband med vissa läkemedel.

Rådet rekommenderar SSM att fortsatt följa forskningen som relaterar till hudcancer, samt verka för preventiva insatser för att incidensen ska kunna minska i alla åldersgrupper. Rekommendationer från rådet sammanfattas i
nedanstående punkter:

• Förtunningar i ozonskiktet under våren vid särskilda meteorologiska förhållanden kan leda till att UV-instrålningen ökar markant. Även om strålningen från solen på svenska breddgrader fortfarande är svag så här års, kan förtunningar ge utslag i UV-index prognosen, och få betydelse för exponeringen vilket speciellt kan förstärkas vid aktivitet i snötäckta omgivningar. SSM rekommenderas därför att iaktta UV-index redan under tidig vår för att kunna besvara frågor och informera om när UV-strålningen är hög för årstiden.
• UV-rådet rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigeten att verka för att öka medvetenheten inom idrottsföreningar och klubbar om hudcancerrisk och vikten av UV-skydd. Anpassade lösningar krävs för olika sporter och fritidsaktiviteter vad gäller kläder och solskyddsmedel samt träningstider och träningsmiljöer.
• All hälso- och sjukvårdspersonal bör implementera systematiska rutiner för att identifiera fotosensibiliserande läkemedel, informera patienter vid ordinering, genomföra regelbundna läkemedelsgenomgångar under solrika perioder och dokumentera fotosensitivitetsrisker för att bibehålla livskvalitet och förhindra hudkomplikationer. Allmänheten bör få ökad information och kunskap om den ökade känslighet för synligt ljus och UVljus som kan drabba särskilt känsliga individer och i samband med vissa läkemedel.
• SSM bör se över sin hantering av hur myndigheten bemöter felaktig information och framför allt vilseledande information på sociala medier. Här lyfts både proaktiva, utbildande insatser fram för att öka befolkningens och främst ungas förståelse och förmåga att urskilja råd från reklam/åsikt, samt också reaktiva insatser när felaktig information trendar. Överväg interaktiva och beteendestödjande komponenter i kommunikation. Översikterna lyfter fram att quiz, övningar, möjlighet att ställa frågor och personliga berättelser upplevs som engagerande samt att de som delar tenderar att också själva i högre utsträckning följa råd. Balansera mellan att optimera mot att uppnå engagemang och spridning kontra faktisk beteendeförändring som har en mer begränsad spridning. Var försiktiga med att tolka gillande/visningar som kvalitetsindikatorer även om de kan ha en viktig roll i att bygga positiva normer och motverka negativa normer.
• Tillsynen över kosmetiska solarier bör stärkas så att forskning om noggrant undersökta PBM-ljuskällor inte felaktigt överförs till hybridsolarier. Det är vetenskapligt fel att använda kliniska resultat från tydligt definierade och kontrollerade ljuskällor för att påstå att otydligt sammansatt multispektrumljus har samma effekt. En sådan felaktig överföring kan vilseleda konsumenter. Fortsätta att kommunikativt betona att kombinationsljus inte gör solarier säkrare. Förtydliga att andra ljusvåglängder inte reducerar de medicinskt dokumenterade riskerna med UV-exponering, och att detta annars riskerar att skapa en falsk trygghet och leda till längre eller mer frekvent solning.
• Strålsäkerhetsmyndigheten bör fortsätta att följa utvecklingen av alla typer av hudtumörer och intensifiera arbetet med preventiva åtgärder som kan påverka både incidens och mortalitet. Rådet rekommenderar förstärkta insatser inom såväl primär som sekundär prevention. Myndigheten bör också tydliggöra för sjukvårdsansvariga att problemet med hudtumörer ökar och att behovet av effektiva förebyggande åtgärder är stort.

Behov av vidare forskning

Cancerstatistik är fortsatt en viktig indikator för att följa upp befolkningens exponering över tid. SSM följer årlig statistik från Socialstyrelsen om hudcancerincidens. Antalet hudcancerfall ökar hos befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationens (WHO:s) organ för cancerforskning. För att minska hudcancerincidens måste människors exponering för UV-strålning minska. Därför är det fortsatt viktigt att följa forskning som anknyter till människors exponering för UV-strålning för att kunna utföra ett förebyggande arbete.

Eftersom attityder till solande påverkar hur mycket människor exponerar sig är det också viktigt att fortsätta att utveckla kommunikationen om hudcancer och hur man skyddar sig.