Sök

Din avgränsning ger 27 träffar.

• Poddavsnitt 22: Sievert och pionjärerna – Strålsäkerhetens historia del 1.

  Samma år som Henri Becquerel upptäckte radioaktiviteten, 1896, föddes en person som skulle få stor betydelse för strålskyddet och radiofysiken i Sverige och internationellt, Rolf Maximilian Sievert.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kompetensförsörjningen i Sverige – idag och i framtiden

  Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom våra verksamhetsområden. Vi ska bland annat ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt upprätthålla kompetensen för att kunna förutse och möta framtida behov.

  Innehållstyp: Artiklar

• Forskning

  Strål­säkerhets­myndig­heten finansierar årligen forskning för cirka 120 miljoner kronor. Syftet är att stärka myndighetens och Sveriges kompetens på området. Vi tar också fram föreskrifter, ställer krav på, utövar tillsyn, registrerar anmälningar och ger tillstånd till den som bedriver forskning...

  Innehållstyp: Artiklar

• EURAD-2: Forskning om kärnavfallshantering

  EURAD-2 är ett forskningssamarbete inom Euratom som syftar till att hjälpa EU:s medlemsländer att uppfylla kraven i direktivet om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (2011/70/Euratom). EURAD-2 pågår mellan 2024 och 2029 och är en fortsättning på det tidigare programmet EURAD-1.

  Innehållstyp: Artiklar

• PIANOFORTE: Forskning om strålskydd

  PIANOFORTE är ett partnerskap inom Euratom som fokuserar på forskning som syftar till att förbättra strålskyddet för allmänheten, arbetstagare, patienter och miljön – vid alla typer av exponering för joniserande strålning. PIANOFORTE pågår mellan 2022 och 2029 och är en fortsättning på det tidigare programmet inom strålskydd...

  Innehållstyp: Artiklar

• Laboratoriearbete med öppna strålkällor

  På många laboratorier inom forskning, veterinärmedicin och industrier används radioaktiva ämnen. Dessa ämnen hanteras ofta öppet i laboratorier på olika sätt. I Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter kallas detta för arbete med öppna strålkällor.

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålskolan – en poddserie om strålning

  Strålskolan är en poddserie från Strålsäkerhetsmyndigheten där vi i ett antal avsnitt går igenom vad strålning är, hur den uppkommer, vilka risker det finns och vad man kan använda den till. Nya avsnitt läggs upp kontinuerligt så fort de är klara. Nästa avsnitt kommer att handla om hur fission används i kärnkraftverk...

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålsäkerhetens historia

  I Strålsäkerhetens historia tas du under fem avsnitt med på en historisk resa där vi får höra hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.

  Innehållstyp: Artiklar

• Poddavsnitt 19: Spåren efter Tjernobyl - 35 år efter olyckan

  Den 27 april 1986 larmade mätutrustning vid kärnkraftverket i Forsmark. Först trodde personalen att utsläppen kom från någon av deras reaktorer och man evakuerade anläggningen, men ganska snart stod det klart att reaktorerna i Forsmark var intakta. Att utsläppen kom utifrån via vindar österifrån. Det var reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande...

  Innehållstyp: Artiklar

• Forskningsfinansiering

  Strålsäkerhetsmyndigheten får anslag av regeringen för att bedriva forskning. Denna forskning ska stödja myndighetens arbete för ett strålsäkert samhälle.

  Innehållstyp: Artiklar