Din avgränsning ger 738 träffar.
-
Strålsäkerhetens historia
I Strålsäkerhetens historia tas du under fem avsnitt med på en historisk resa där vi får höra hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.
Innehållstyp: Artiklar -
Inneslutningen i en tryckvattenreaktor
Reaktorinneslutningen är en av de säkerhetsbarriärer som skyddar omgivningen från radioaktiva utsläpp vid en olycka. Faktabladet beskriver hur inneslutningen i svenska tryckvattenreaktorer är konstruerade för detta.
Innehållstyp: Publikationer -
Så fungerar en tryckvattenreaktor
I Sverige finns två typer av reaktorer – kok- och tryckvattenreaktorer. Faktabladet beskriver principen för hur elektricitet alstras i en tryckvattenreaktor.
Innehållstyp: Publikationer -
2023:15 Numerisk analys av restspänningar i bandpåsvetsad plätering i svenska reaktortryckkärl
Strålsäkerhetsmyndighetens perspektiv Bakgrund Reaktortryckkärl tillverkas vanligtvis av låglegerade ferritiska stål som på insidan beläggs med ett eller flera lager av rostfritt stål, så kallad plätering eller på engelska cladding. Den rostfria pläteringen påverkar den strukturella integriteten på flera sätt, dels har...
Innehållstyp: Publikationer -
2024:14 Residual stress distributions in nickel-based dissimilar metal pipe welds
SSM perspektiv Bakgrund Det är vanligt att nickelbasmaterial används som tillsatsmaterial vid svetsning av så kallade blandskarvar, det vill säga svetsning av olika metaller exempelvis austenitiskt rostfritt stål, ferritiskt stål eller nickelbaserade legeringar. Svetsfogen i sådana blandskarvar tillverkas vanligtvis genom att först svetsa ett nickelbasmaterial...
Innehållstyp: Publikationer -
2025:03 APRI-11 – Final Report
SSM perspektiv Bakgrund Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tillsammans med de svenska kraftbolagen som driver kärnkraftsreaktorer i Sverige sedan början av 1990-talet finansiellt stöttat forskning inom svåra haverier vid KTH och Chalmers inom ramen för ett samarbete kallat APRI. APRI-finansieringen inleddes efter installationen av de konsekvenslindrande systemen...
Innehållstyp: Publikationer -
Beredskaps- och planeringszoner
Runt de svenska kärnkraftverken, kärnbränslefabriken i Västerås och det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn finns så kallade beredskaps- och planeringszoner.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnkraftsolyckor i världen
Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands
Vid en olycka på ett kärnkraftverk utomlands går ett larm från det internationella atomenergiorganet IAEA eller EU till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som är Sveriges nationella kontaktpunkt för radiologiska nödsituationer utomlands. SMHI för vidare larmet till Strålsäkerhetsmyndigheten som kan larma övriga berörda...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige
Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.
Innehållstyp: Artiklar