Sök

Din avgränsning ger 190 träffar.

• Radioaktiva ämnen i dricksvatten

  Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller från konstgjorda källor, till exempel radiologiska olyckor. Naturligt förekommande ämnen avser främst olika isotoper av uran (...

  Innehållstyp: Artiklar

• Helkroppsmätningar

  Helkroppsmätningar av människor är ett sätt att uppskatta stråldosen från radioaktiva ämnen som kommit in i kroppen genom mat, dryck eller luft. Stråldosen beror på vilket radioaktivt ämne det är, hur stor mängd av ämnet som har kommit in i kroppen, var det ansamlas i kroppen och hur snabbt det utsöndras. Bland annat kan mängden...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i havsvatten

  Ett nationellt delprogram för radionuklider i havsvatten drivs av Strålsäkerhetsmyndigheten sedan 2006. Vatten tas på 6 stationer runt Sveriges kust och vattnet analyseras, för närvarande endast med avseende på cesium-137 ( 137 Cs) och tritium ( 3 H). Mängden data från det nationella programmet är därför än så länge...

  Innehållstyp: Artiklar

• Sediment i öppet hav

  Många föroreningar som släpps ut i naturen hamnar till slut i sedimenten på havsbottnarna. Detta gäller även de radionuklider som lätt binds till partiklar och sedimenterar till botten tillsammans med dessa.

  Innehållstyp: Artiklar

• Lokal miljöövervakning vid kärntekniska anläggningar

  Det sker ett visst utsläpp av radioaktiva ämnen från alla kärntekniska anläggningar även vid normal drift. Dessa utsläpp sker via skorstenar till luft och via kylvattenkanaler till havet. Utsläppen är mycket små och exponeringen till allmänheten är försumbar. Lokal miljöövervakning innebär kontroll av utsläppen och...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i vildsvinskött

  Höga halter av cesium i vildsvinskött är relativt vanligt förekommande i områden som drabbats av nedfall från Tjernobylolyckan. Staten subventionerar därför mätning av cesium-137 i vildsvin som inte är avsedda för försäljning.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnsäkerhet i kärnkraftverk

  För att kärnkraftsreaktorerna ska vara strålsäkra krävs en tålig och tillförlitlig konstruktion, en organisation med tillräckliga resurser och en god säkerhetskultur. Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar och ställer krav på att reaktorerna upprätthåller en bra säkerhet.

  Innehållstyp: Artiklar

• Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar

  Strålsäkerhetsmyndigheten sätter gränsvärden för utsläpp av radioaktiva ämnen, i form av dos, och kontrollerar att kärntekniska anläggningar med god marginal håller sig under dessa. Vi kräver också att de kärntekniska anläggningarna använder sig av bästa möjliga teknik för att successivt minska...

  Innehållstyp: Artiklar

• Människa-Teknik-Organisation

  För att en verksamhet ska vara strålsäker, både för de som arbetar där och för allmänheten, behöver den utföras av en välfungerande organisation. Personal behöver dessutom ha goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Detta är viktiga delar i den systemsyn kallad Människa-Teknik-Organisation (MTO) som kompletterar...

  Innehållstyp: Artiklar

• Forsmarks kärnkraftverk

  Vid Forsmarks kärnkraftverk, som ligger i Östhammars kommun, finns tre reaktorer. Här finns också ett slutförvar för låg- och medelaktivt avfall (SFR). Det är även här som Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle.

  Innehållstyp: Artiklar