Sök

Din avgränsning ger 37 träffar.

• Joniserande strålning i samhället

  Joniserande strålning kan användas på många sätt. Här sammanfattar vi den joniserade strålningens olika användningsområden i samhället.

  Innehållstyp: Artiklar

• För dig som utför kroppsbehandlingar med icke-joniserande strålning

  Här hittar du information om vad som gäller för behandlingar med icke-joniserande strålning som laser, IPL, ultraljud, EMF och RF.

  Innehållstyp: Artiklar

• Varning vid kärnteknisk olycka

  Om en olycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Ett VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. Varningen kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst geografiskt område.

  Innehållstyp: Artiklar

• Personalstrålskydd vid radiologiska nödsituationer

  Vid en radiologisk nödsituation, till exempel en kärnkraftsolycka, kan vissa samhällsviktiga verksamheter behöva fortsätta arbeta trots att skyddsåtgärder har införts för allmänheten. Det gäller bland annat vård, hemtjänst, räddningstjänst, polis, logistik och infrastruktur.

  Innehållstyp: Artiklar

• Tillståndsprövning

  Strålsäkerhetsmyndigheten prövar tillstånd för olika typer av verksamheter. Det kan handla om allt från sjukvård, tandvård och veterinärmedicin till industri, forskning, transport, export och kärntekniska anläggningar.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beviljade forskningsmedel

  Strålsäkerhetsmyndigheten delar varje år ut forskningsanslag för att stärka kvalitet, relevans och nytta i myndighetens arbete. För 2025 uppgår det totala forskningsanslaget till cirka 120 miljoner kronor. En del av detta fördelas genom särskilda beslut. På den här sidan hittar du beslut om tilldelade forskningsmedel.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beredskapsarbete, nationellt och internationellt

  Strålsäkerhetsmyndigheten stärker samhällets förmåga att hantera radiologiska olyckor. Vi finansierar forskning, utvecklar beredskapen och samverkar med myndigheter, kommuner och andra aktörer i Sverige. Internationellt samarbetar vi för att förbättra hanteringen av radiologiska nödsituationer som kan påverka Sverige.

  Innehållstyp: Artiklar

• Samverkan vid kris

  Vid radiologiska nödsituationer samverkar ett stort antal aktörer för att på bästa sätt skydda människor och miljö mot negativa konsekvenser av strålning. Svensk beredskap bygger på ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beredskapssektorer vi ingår i

  Syftet med beredskapssektorerna är att stärka Sveriges civila försvar och ge bästa möjliga förutsättningar för att samhället ska fungera även under kriser och krig. Strålsäkerhetsmyndighetens roll är att vara pådrivande och rådgivande vad gäller strålsäkerhet.

  Innehållstyp: Artiklar

• Radon i lokaler dit allmänheten har tillträde

  Referensnivån 200 becquerel per kubikmeter för radon gäller i lokaler dit allmänheten har tillträde, som till exempel skolor, vårdlokaler, bibliotek. Den som har rådighet över fastigheten ska utföra mätningar och se till att radonhalten hålls så låg som möjligt och rimligt.

  Innehållstyp: Artiklar