Sök

Din avgränsning ger 94 träffar.

Sortera på:

Relevans Datum
  • Slutförvar för använt kärnbränsle

    Använt kärnbränsle behöver förvaras i slutförvar under lång tid. Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) uppdrag är att uppföra och driva ett geologiskt slutförvar för använt kärnbränsle. Att utforma ett slutförvar är komplicerat. SKB har arbetat i flera decennier med att komma fram till en metod och...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Forskning-Utveckling-Demonstration (Fud)

    De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, de så kallade reaktorinnehavarna, ska redovisa ett forskningsprogram vart tredje år. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar programmet och regeringen beslutar om det kan godkännas.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Kärnsäkerhetskonventionen

    Efter Tjernobylolyckan 1986 tog en rad länder, däribland Sverige, initiativ till en internationell kärnsäkerhetskonvention (Convention on Nuclear Safety, CNS). Syftet var att skapa ett internationellt forum för öppen dialog om kärnsäkerhet genom ett återkommande granskningsförfarande.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Poddavsnitt 21: Härdsmälta, kärnkraftens akilleshäl - om forskning kring svåra haverier

    Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier och utsläpp till miljön - Om det handlar Strålsäkert den här gången.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Poddavsnitt 22: Sievert och pionjärerna – Strålsäkerhetens historia del 1.

    Samma år som Henri Becquerel upptäckte radioaktiviteten, 1896, föddes en person som skulle få stor betydelse för strålskyddet och radiofysiken i Sverige och internationellt, Rolf Maximilian Sievert.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Vårt säkerhetsarbete

    Den som har tillstånd att driva ett kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning har det fulla ansvaret för att anläggningen drivs på ett strålsäkert sätt och att personalen och omgivningen skyddas mot strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på strålsäkerheten och följer upp att de som driver...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Det här inspekterar och granskar vi

    Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på att kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar drivs på ett strålsäkert sätt. Det är viktigt att anläggningarna arbetar för att förebygga radiologiska olyckor.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Så fungerar ett kärnkraftverk

    I de svenska kärnkraftverken finns två typer av reaktorer: kok- och tryckvattenreaktorer. Båda typerna är så kallade lättvattenreaktorer. ...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Ordlista kärnkraft

    Strålsäkerhetsmyndigheten har samlat en mängd begrepp som används inom kärnkraftsområdet. I ordlistan, listad från A-Ö till vänster, förklarar vi vad de olika begreppen betyder.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Beredskapskategorier och larmnivåer

    Om en verksamhet med joniserande strålning har strålkällor som kan föranleda en radiologisk nödsituation ska verksamheten placeras i en så kallad beredskapskategori. Beredskapskategorin avgör vilka larm- och informationsnivåer som gäller för verksamheten.

    Innehållstyp: Artiklar