Din avgränsning ger 416 träffar.
-
Tubbrott i en tryckvattenreaktor
Svenska tryckvattenreaktorer har tre ånggeneratorer som innehåller tusentals tuber. Reaktorns kylvatten (primärkrets) leds genom tuberna i ånggeneratorerna som överför värme till turbinsidan (sekundärkrets). På så sätt produceras ångan som får turbinen att rotera. Tuberna är en säkerhetsbarriär mellan kärnkraftverkets...
Innehållstyp: Artiklar -
Nödkylning av en tryckvattenreaktor
En tryckvattenreaktor har olika kretslopp med vatten som skiljs åt i ånggeneratorerna. Det gör att energin kan flyttas utan att vattnet blandas. Vattnet i reaktorhärden hör till primärkretsen.
Innehållstyp: Artiklar -
Snabbstopp i en kokvattenreaktor
En reaktor snabbstoppas för att omedelbart avbryta kärnklyvningen. Det sker automatiskt när vissa säkerhetskrav inte är uppfyllda, men kan också göras manuellt. Styrstavarna förs in i reaktorhärden på cirka fyra sekunder.
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökningar, metod och platsval
Under 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sina ansökningar för en inkapslingsanläggning och en slutförvarsanläggning till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning. Ansökningarna är omfattande och det ingår bland annat bilagor där SKB motiverar val av metod och plats. Det finns även en redovisning om...
Innehållstyp: Artiklar -
Poddavsnitt 16: Så fungerar oberoende härdkylning - stor säkerhetshöjning av svensk kärnkraft
Oberoende härdkylning är en ny säkerhetsfunktion som finns installerat på alla svenska kärnkraftsreaktorer. Enkelt uttryckt kan man säga att det handlar om ett system som ska kunna kyla bränslet i reaktorn om alla andra säkerhetsfunktioner av någon anledning har slutat fungera.
Innehållstyp: Artiklar -
Poddavsnitt 19: Spåren efter Tjernobyl - 35 år efter olyckan
Den 27 april 1986 larmade mätutrustning vid kärnkraftverket i Forsmark. Först trodde personalen att utsläppen kom från någon av deras reaktorer och man evakuerade anläggningen, men ganska snart stod det klart att reaktorerna i Forsmark var intakta. Att utsläppen kom utifrån via vindar österifrån. Det var reaktor 4 i Tjernobyl i dåvarande...
Innehållstyp: Artiklar -
Poddavsnitt 25: Strålning på gott och ont - Strålsäkerhetens historia del 2
Välkomna till det andra avsnittet i serien om Strålsäkerhetens historia med titeln Strålning på gott och ont. Det första avsnittet handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara...
Innehållstyp: Artiklar -
Olika typer av joniserande strålning
När energinivån i strålningen är hög kallas den joniserande, eftersom den kan förändra atomer och på så vis också förändra och skapa reaktioner i allt från metaller och mineraler till celler i kroppsliga vävnader. I grunden finns två kategorier av joniserande strålning: elektromagnetisk strålning och partikelstrålning.
Innehållstyp: Artiklar -
Stråldosbegrepp
För att förstå stråldos och hur radioaktivitet mäts är det viktigt att komma ihåg: Joniserande strålning är överföring av energi och ju högre energi strålningen innehåller, desto större är risken att den orsakar skador om den absorberas i kroppen. Stråldos och aktivitet kan mätas på flera sätt.
Innehållstyp: Artiklar -
Tillsyn
Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för tillsyn av verksamhetsutövare med tillstånd enligt strålskyddslagen (2018:396) och kärntekniklagen (1984:3). Vi utövar även tillsyn över anmälningspliktiga verksamheter enligt strålskyddslagen samt över säkerhetskänsliga verksamheter enligt säkerhetsskyddsförordningen...
Innehållstyp: Artiklar