SSM perspektiv
Bakgrund
Kärnkraftsindustrin står inför en rad utmaningar framöver, exempelvis avseende åldrande reaktorer, generationsskifte i personalstyrkan, bristande kompetensåterväxt, politiska beslut och konkurrens från andra energislag. Två svenska anläggningar står dessutom inför utmaningen att avveckla delar av verksamheten samtidigt som driften av andra delar fortsätter. På senare tid har det även förekommit diskussioner om att bygga ny kärnkraft.
För att möta såväl nuvarande som framtida utmaningar bör nödvändig organisatorisk förmåga säkerställas, exempelvis genom att upprätthålla ett kompetent ledarskap och relevanta organisatoriska strukturer. SSM utlyste forskningsmedel för att öka kunskapen om vilka organisatoriska strukturer och vilken typ av ledarskap som ger en organisatorisk funktionalitet där strålsäkerheten främjas i ett kärnkraftverks olika faser i livscykeln och övergångarna däremellan.
Resultat
Resultaten visar att det under en förvaltande fas pågår stora planerade förändringsprojekt, det innebär att verksamheterna i kärnkraftsbranschen mer eller mindre löpande befinner sig i förändring. Förändringar som berör enskilda individers arbete och närmaste arbetsmiljö kan riskera att leda till negativa reaktioner hos de medarbetare som påverkas, exempelvis en negativ effekt på attityder, beteenden, hälsa och därmed på säkerhet. Med en ökad medvetenhet om dessa processer och kunskap i förändringsledning är det dock möjligt att i ett tidigt skede identifiera tecken på förändringsmotstånd eller stress och sätta in åtgärder för att underlätta situationen för medarbetarna.
De resultat som framkommer ur litteraturstudien och från intervjuerna pekar bl.a. på fördelar med ett transparent ledarskap. Exempelvis som en del i att motivera och engagera medarbetarna genom att involvera dem i förberedelser och planering inför förändringar. Att cheferna är mer närvarande i verksamheten och att medarbetare blir delaktiga i framtagning av beslutsunderlag, uppges kunna öka det organisatoriska stödet i verksamheten och leda till ökad följsamhet (dvs. att aktiviteter utförs enligt tydliga och korrekta processer).
Av intervjuerna framkommer att medarbetarna i studien har förtroende för högsta ledningen och sin närmaste chef, samtidigt upplever de att cheferna inte alltid har tillräckliga förutsättningar för att göra ett bra arbete. Även högsta ledningen kan, enligt studien, se ett behov av ökade möjligheter för chefer att vara närvarande i verksamheten och få tid för reflektion. Rapporten betonar att högsta ledningen även fortsättningsvis behöver säkerställa och utveckla ett gott systematiskt säkerhetsarbete och en säkerhetskultur som kan ”hålla emot” när verksamheten går in i en ny livscykel, inför en större planerad förändring, eller om starka intressenter ställer krav som kan ha en negativ påverkan på strålsäkerheten och arbetsmiljön.
Relevans
Resultaten ger ökad insikt i aktuella utmaningar hos de svenska kärnkraftverken i samband med förändringar av verksamheten. Genom att använda den kunskap som genererats i samband med studien kan kärnkraftverken få bättre förutsättningar att möta kommande utmaningar till följd av ändrade förutsättningar.
Studien antyder att kärnkraftverkens organisationer och verksamhet mer eller mindre kontinuerligt bedriver förändringsarbete och sällan befinner sig i ett rent förvaltande tillstånd. Vidare framkommer att organisationerna ser nyttan av olika ledarskap beroende på sammanhang och att säkerställa förutsättningar för såväl ledning som medarbetare att anpassa sig inför större förändringar. Dessutom framkommer det att större förändringar av verksamheten bör förankras i organisationen för att säkerställa engagemang och motivation hos såväl medarbetare som ledning. Förankring och delaktighet tycks vara viktigare för organisationens motivation och engagemang än anledningen till förändringen. Förändringar som saknar förankring och som är i konflikt med verksamhetens nuvarande krav eller kultur riskerar att bli svåra att genomföra, dessutom kan verksamheten riskera att tappa nyckelkompetenser.
Behov av vidare forskning
Studien ger förslag på framtida forskning som exempelvis att genomföra en avgränsad studie i någon av livscykelfaserna för en djupare förståelse för ledarskapet i den specifika livscykelfasen i relation till säkerhet och organisatorisk funktionalitet.
Frågan om effektutvärdering av förändringar behöver beforskas ytterligare. Exempelvis efter organisationsförändring görs ofta en utvärdering av hur väl förändringen har blivit etablerad, inte i vilken grad verksamheten har påverkats. En sådan utvärdering visa att ändringen har lyckats – även om väsentlig kompetens har lämnat organisationen och motivationen hos kvarvarande medarbetare är låg.
Resultat från litteraturstudien visar att en förändring av verksamheten kan innebära en påfrestning för medarbetare. Ett forskningsprojekt skulle kunna undersöka hur en organisation kan skapa en beredskap eller strategier för att hantera sådana situationer. Ett sådant projekt skulle även kunna undersöka i vilken mån sådana strategier är användbara för att hantera andra situationer av osäkerhet eller där det inte finns färdiga svar på alla frågor.
En närliggande utmaning är vad som krävs av ledarskapet i händelse av extraordinära händelser, exempelvis hur motivation och engagemang hos medarbetare kan säkerställas när deras hem och familjer är hotade av exempelvis naturkatastrofer eller krig.