2003:03 UV-strålning och underlag för bedömning av befolkningsdos från solarier i en storstadsregion

Denna studie utförd inom ramen för SSI:s forskningsprojekt (SSI P1243-00) visar att Göteborgs befolkning ≥ 16 år (350 000, 16-75 år) i medeltal utsätts för en ultraviolett stråldos av ca 1,4 MED varje år från drygt 300 solarier tillgängliga för allmänheten i kommersiella verksamheter. MED är minsta dosen för att utveckla erytem, dvs hudrodnad. (I denna studie är 1 MED = 250 JCIE/m2).

Solarier som inte är tillgängliga för allmänheten och inte omfattas av Miljöförvaltningens tillsynsansvar kan vara ungefär lika många, men har ej inkluderats i studien eftersom verkligt antal, styrka och nyttjandefrekvens är okända. Den ovan beräknade genomsnittliga befolkningsdosen från solarier kan därför behöva justeras uppåt, dock högst till det dubbla (ca 3 MED/år och person). Ett rimligt värde ligger sannolikt vid ca 2 MED/år och person eller i ett intervall 1,5 – 3 MED. Noteras bör att solariesolning exponerar mer kroppsyta än de flesta vardagliga aktiviteter i solljus – undantaget solbad på stranden. Erytemeffektiv kort- och långvågig UV-strålning (EUVB, EUVA) från 61 solarier mättes.

Femton solariebäddar hade högre strålningsnivåer än vad som är tillåtet för UV-typ 3 solarier. Fyra solariebäddars strålnivåer föranledde tillsynsåtgärder. Mätningarna utfördes med en liten portabel UV-spektroradiometer, Sola-Hazard, särskilt avsedd för solariemätningar. Jämförelser i laboratorium mellan Sola-Hazard och en välkalibrerad laboratoriebaserad mätutrustning vid SSI visade att Sola-Hazard gav för låga EUVB-värden när procentuell andel kortvågig UV-strålning (% UVB) var låg. SSI mätte fram korrigeringsfaktorer som avsetts för mätresultat inom ramen för forskningsprojektet – men ej för tillsynsändamål. Detta har säkerställt en mycket betryggande marginal vid myndighetsanvändning av mätresultaten i samband med ev förelägganden eller andra åtgärder. De fyra solariebäddar som föranledde tillsynsåtgärder gav instrumentutslag över tillåtet gränsvärde även utan korrektion.

I en annan del av projektet har olika typer av mätinstrument/metoder undersökts för att eventuellt kunna underlätta kommuners tillsyn av solarieanläggningar. Jämförelser har gjorts mellan tre olika typer av mätutrustningar, Sola-Hazard, PMA2100 och Viospor, för att bedöma deras praktiska användning i framtida tillsynsarbete. Fyra solariebäddar mättes både med UV-dosimetrar Viospor och med Sola-Hazard för att man skulle kunna jämföra mätutrustningarna. VioSpor-dosimetrarnas kalibrering och avläsning görs av tillverkarens laboratorium i Tyskland, och är oberoende av SolaHazards och SSI:s. Mätningarna visade att Viospor gav 10-20 % högre erytemvägd UV-strålning än Sola-Hazard med SSI:s korrektion. Miljöförvaltningen bedrev 1999 en riktad tillsyn av solarier i Göteborg där gällande lagstiftning och regler kontrollerades. Dessutom sker alltid tillsyn vid klagomål från solande kunder.

Resultaten av mätningarna och enkäten i denna studie kan därigenom ha påverkats i positiv riktning. Denna observation stöder sig dels på jämförelse med en norsk studie där ett förhållandevis stort antal solarier överskred gränsvärden för UV-typ 3 och hade felaktiga lysrör, dels på uppgifter från en enkätstudie i Stockholm, som saknar kommunal tillsyn av solarier, och som visat att ca var tionde solbrännskada inträffar i ett solarium och att 6% av befolkningen årligen överexponerar sig i solarier med hudrodnad och sveda som resultat. Även om studien i Göteborg inte haft som mål att utvärdera tillsynen av solarier, så kan man konstatera att färre och mindre allvarliga felaktigheter påträffats i Göteborg än i den norska studien eller vad som möjligen skulle påträffas vid en undersökning i en svensk stad som ej haft aktiv tillsyn gentemot solarier