Sammanfattning
Efter en kärnvapenexplosion kan små partiklar spridas som nedfall över stora områden och orsaka radioaktiv markbeläggning. Stråldoser kan erhållas från nedfallet på flera sätt. En sådan exponeringsväg är intag av livsmedel som kontaminerats av nedfallet, direkt eller genom jordbruksproduktion i områden med markbeläggning.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tar fram konsekvensanalyser och annat stöd till samhällets beredskap att hantera radioaktivt nedfall, både i planering och i form av rådgivning under en händelse. När det gäller livsmedel finns behov av underlag till stöd för
- ansvariga myndigheters arbete med att utveckla beredskapen att skydda livsmedelskedjor vid nedfall efter en kärnvapenexplosion
- planering och utveckling av mät- och analysförmåga
- framtagande av lägesbilder och konsekvensanalyser baserat på spridningsprognoser och mätningar
- internationella samarbeten för skydd mot radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner.
SSM har därför studerat hur olika typer och nivåer av radioaktiv markbeläggning till följd av en kärnvapenexplosion kan påverka hur mycket radioaktiva ämnen som hamnar i livsmedel, vilka stråldoser som kan erhållas vid konsumtion av livsmedel som kontaminerats av nedfallet, och hur stråldoserna kan begränsas genom användning av gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel.
I den här rapporten redovisar SSM uppskattningar av
- stråldoser som kan erhållas genom intag av kontaminerade livsmedel efter nedfall som resulterar i radioaktiv markbeläggning
- stråldoser som kan erhållas om koncentrationen av radionuklider i livsmedel begränsas genom tillämpning av de gränsvärden som anges i rådets förordning (Euratom) 2016/52 (”rådets förordning”)
- vid vilka nivåer av radioaktiv markbeläggning som dessa gränsvärden kan riskera att överskridas i livsmedel som producerats i det kontaminerade området.
Uppskattningarna utgår från modellering som har utförts för SSM:s räkning av Danmarks tekniska universitet (DTU). I modelleringen har överföringsfaktorer tagits fram för att beskriva överföring av radioaktiva ämnen i markbeläggningen till olika typer av livsmedel.
Resultat från spridningsberäkningar av det slag som använts i SSM:s rapport 2023:05 Strålskyddskonsekvenser av radioaktivt nedfall från kärnvapenexplosioner visar att områden medbetydande nedfall skulle kunna uppstå ut till ett största avstånd av ungefär 150 km från explosionen, och täcka en yta av upp till ungefär 800 km2 efter en kärnvapenexplosion vid marken med laddningsstyrkan 100 kiloton.1 Med ”betydande nedfall” avses här nedfall som 48 timmar efter explosionen ger en effektiv dosrat från marken på några millisievert per timme.
Den analys som SSM presenterar i den här rapporten visar att utan åtgärder skulle intecknade effektiva doser som närmar sig tusen millisievert kunna erhållas genom enstaka intag i ett tidigt skede (första två månaderna efter explosionen) av livsmedel från områden med betydande nedfall enligt ovan. Stråldoser på den nivån kan ge akuta strålskador. Även möjliga årsdoser under andra året genom intag av livsmedel från områden med betydande nedfall har uppskattats. Uppskattningarna visar att utan skyddsåtgärder skulle intecknade effektiva doser på över hundra millisievert kunna erhållas under andra året efter ett nedfall. Stråldoser på den nivån innebär en signifikant ökad risk att utveckla cancer.
Analysen visar även att tillämpning av de gränsvärden som anges i rådets förordning kan leda till att årsdoser från intag av livsmedel kontaminerade genom nedfall efter en kärnvapenexplosion begränsas till något tiotal millisievert eller lägre. Under de omständigheter som i övrigt antagits vid framtagandet av rådets gränsvärden2 kan stråldoser från livsmedel sannolikt hållas under den referensnivå (en millisievert intecknad effektiv dos per år) som gränsvärdena baserats på. Följaktligen har dessa gränsvärden använts för att uppskatta vilka nivåer, uttryckt t.ex. i mätbara storheter som dosrat, av radioaktiv markbeläggning från nedfall efter en kärnvapenexplosion som skulle kunna leda till att gränsvärdena överskrids i livsmedel.
1På mindre avstånd och över mindre arealer kan avsevärt högre markbeläggning uppstå, och på större avstånd och över större arealer kan lägre markbeläggning uppstå.
2Framför allt antas att en tiondel av livsmedelsintaget består av livsmedel kontaminerade upp till angivna gränsvärden, och att resterande andel av intaget består av okontaminerade livsmedel.