Säker strålmiljö

"Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Så lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

Sveriges miljömål är centrala för att visa vägen mot en hållbar utveckling och Agenda 2030. Miljömålssystemet består av ett övergripande generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och områdesspecifika etappmål.

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

För att underlätta miljöarbetet och göra generationsmålet mer konkret finns miljömålen och etappmålen.

Miljökvalitetsmålen följs upp varje år och vart fjärde år sker en fördjupad utvärdering. Ett hundratal indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå målen.

Preciseringar för Säker strålmiljö

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet. Regeringen har fastställt fyra preciseringar för Säker strålmiljö:

  • Strålskyddsprinciper: Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
  • Radioaktiva ämnen: Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
  • Ultraviolett strålning: Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
  • Elektromagnetiska fält: Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.

Vilka är utmaningarna för Säker strålmiljö?

Ultraviolett strålning: Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms fortsätta. Varje år dör nästan 500 personer till följd av främst hudmelanom. Den främsta orsaken till hudcancer är exponering för ultraviolett strålning (UV-strålning). Att minska barns och vuxnas exponering för UV-strålning är därför av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall. Att förändra människors solvanor är en stor utmaning. Undersökningar som myndigheten genomför visar att en stor andel föräldrar i dag skyddar sina barn mot solen och att andelen svenskar som inte är intresserad av att vara solbrun har ökat. Under 2019 fick Strålsäkerhetsmyndigheten ett regeringsuppdrag som innebär att myndigheten ska genomföra ett förstärkt förebyggande arbete mot hudcancer.

Radioaktiva ämnen: Radon är den enskilt största orsaken till att allmänheten exponeras för joniserande strålning, och inandning av radon utgör en hälsorisk. Årligen diagnostiseras omkring 4 000 lungcancer fall och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att cirka 500 av dessa fall orsakas av radon. Antalet radonmätningar som redovisas i byggnaders energideklarationer har över åren stadigt minskat. Det är önskvärt att öka antalet radonmätningar som underlag för att kunna sätta in åtgärder för att minska radonhalter där referensnivån överskrids.

Indikatorer för Säker strålmiljö

Indikatorer används för att följa upp och bedöma om Sverige är på rätt väg för att nå miljö­kvalitets­målen. Preciseringarna för Säker strålmiljö följs upp med hjälp av följande indikatorer:

  • Stråldos till allmänheten
  • Cesium-137 i mjölk 
  • Hudcancerfall
  • Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö

Stråldos till allmänheten – indikator för preciseringen Strålskyddsprinciper

Kärntekniska anläggningar släpper under kontrollerade former ut radioaktiva ämnen till både luft och vatten. Dessa utsläpp mäts kontinuerligt. Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar ger upphov till mycket låga stråldoser till människa och ligger långt under de gränsvärden Strålsäkerhetsmyndigheten anger i sina föreskrifter.

Trend

Trenden är att utsläppen minskar och att stråldoserna är fortsatt låga.

Cesium-137 i mjölk – indikator för preciseringen Radioktiva ämnen

Radioaktivt cesium-137 från nedfallen efter de atmosfäriska kärnvapenproven på 1950- och 60-talet och från Tjernobylolyckan 1986 finns fortfarande kvar i marken, och kan via betet överföras till korna och deras mjölk.

Trend

Cesiumhalten i mejerimjölk har minskat stadigt sedan Tjernobylolyckan 1986. Den stråldos som människan idag exponeras för genom intag av mjölk är obetydlig i jämförelse med dosen från naturligt förekommande strålningskällor.

Hudcancerfall (malignt melanom och tumör i huden) – indikator för preciseringen Ultraviolett strålning

Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige. Exponering för ultraviolett strålning (UV-strålning) är den enda kända riskfaktorn för hudcancer, bortsett från ärftlighet. Enligt preciseringen om UV-strålning  ska antalet årliga fall av hudcancer vara lägre än år 2000.

Trend

Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms ännu fortsätta. Att minska barns och vuxnas exponering för UV-strålning är av central betydelse för att på sikt minska antalet hudcancerfall.

Exponeringstrender för radiovågor i allmän miljö – indikator för preciseringen Elektromagnetiska fält

Trådlös informationsteknologi, till exempel mobiltelefoni, använder radiovågor för att förmedla information. Strålsäkerhetsmyndigheten genomför årligen mätningar av radiovågsexponering i allmän miljö.

Trend

De medelnivåer som hittills uppmätts indikerar en något uppåtgående trend men på en nivå som med god marginal underskrider gällande referensvärdesnivåer som är satta för att skydda mot säkerställda hälsorisker.