Kärnteknisk olycka i Sverige – vår kärnenergiberedskap

Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk, kärnbränslefabriken i Västerås eller det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) kommer du som befinner dig i närheten att bli varnad genom varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Det är då viktigt att du informerar dig om läget och följer de instruktioner och rekommendationer du får från myndigheter med ett ansvar för kärnenergiberedskapen.

Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Beredskapszoner

Runt sådana kärntekniska anläggningar där en olycka skulle kunna leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö, finns så kallade beredskapszoner. Inom dessa beredskapszoner förbereds skyddsåtgärder för det fall en olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen skulle inträffa. Beslut om vilka skyddsåtgärder som ska genomföras anpassas alltid till rådande förhållanden, som väder eller andra faktorer som påverkar möjligheterna att genomföra åtgärderna. Detta innebär att skyddsåtgärder som förberetts inom en beredskapszon kan komma att genomföras fullt ut, till viss del eller inte alls, i händelse av en olycka.

Inre beredskapszon och indikeringszon

Kring kärnkraftverken Forsmark, Oskarshamn och Ringhals, finns idag en inre beredskapszon med en utsträckning på cirka  12-15 kilometer från respektive kärnkraftverk och en indikeringszon med en utsträckning på cirka 50 kilometer från kärnkraftverket.

Inom den inre beredskapszonen finns system för inom- och utomhusvarning, förhandsutdelade jodtabletter, förhandsutdelad information om vilka åtgärder boende i området ska vidta vid larm från kärnkraftverket samt en utrymningsplanering.

Inom indikeringszonen finns en planering för strålningsmätningar där mätresultat ska kunna ligga till grund för beslut om skyddsåtgärder.  Det finns också en förmåga till begränsad extrautdelning av jodtabletter.

Förändrade beredskapszoner runt kärnkraftverken 1 juli 2022

Regeringen har beslutat om nya beredskaps- och planeringszoner runt kärnkraftverken. De nya zonerna tillämpas operativt från och med den 1 juli 2022.

Sveriges kärnenergiberedskap

Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län ansvarar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Länsstyrelserna har därför upprättat program för räddningstjänsten och förberett planer för att kunna sanera, för det fall en kärnteknisk olycka skulle inträffa.

Strålsäkerhetsmyndighetens roll vid en kärnteknisk olycka

Om en olycka inträffar ger Strålsäkerhetsmyndigheten råd om strålskydd samt teknisk rådgivning avseende anläggningen till de myndigheter som ansvarar för hanteringen av konsekvenserna. Strålsäkerhetsmyndigheten bistår med strålskyddsbedömningar, spridningsprognoser och råd om strålningsmätningar. Vi upprätthåller och leder en nationell organisation för expertstöd, med bland annat kompetens och utrustning för avancerade strålningsmätningar, såväl i fält som på laboratorium. Vi genomför även egna strålningsmätningar i syfte att stödja ansvariga myndigheter.

Flera myndigheter ansvarar för krishanteringen

Förutom berörd länsstyrelse och Strålsäkerhetsmyndigheten kommer flera andra myndigheter och aktörer bli involverade i hanteringen av olyckan eftersom den så kallade ansvarsprincipen gäller. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ansvarar under en krissituation. Ansvarsprincipen är en av de tre grundprinciperna som gäller för svensk krishantering. De andra är likhetsprincipen och närhetsprincipen. Likhetsprincipen innebär att verksamheten under en kris ska fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

Samhällets ansvar och krishanteringens grunder

Så upprätthålls kärnenergiberedskapen

Samtliga myndigheter och aktörer med ett ansvar för den svenska kärnenergiberedskapen har en skyldighet att ha en krisorganisation som kan hantera en kärnteknisk olycka. Krisorganisationerna utbildas, tränas och övas regelbundet för att upprätthålla sin förmåga. Syftet med övningarna är att verifiera att berörda aktörers krisplaner är genomförbara och att samverkan mellan aktörerna fungerar.