Utlysning: Medel med inriktning på myndighetens samråd med intressenter vid kommande faser i uppförande och drift av slutförvar

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) utlyser härmed forskningsmedel för ett projekt inom praktiska och effektiva metoder för dialog och samråd med intressenter under uppförande och drift av slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall. Bidraget uppgår till maximalt 500 000 kr med en tentativ fördelning på 400 000 kr under 2021 och 100 000 kr under 2022.

Om utlysningen

Utlysningen riktar sig till universitet, högskolor och forskningsinstitut i Sverige och utomlands, samt även till konsultföretag med relevant bakgrund och erfarenhet i de sociopolitiska- och kommunikationsfrågor som är kopplade till tillsynsverksamhet vid det slutliga omhändertagandet av radioaktivt avfall. Ansökningar får lämnas in antingen på svenska eller på engelska.

Syfte

Syftet med detta forskningsprojekt är att kunna stöda Strålsäkerhetsmyndigheten i sitt övervägande av alternativa tillvägagångssätt för att på ett effektivt sätt engagera sig med intressenter i samband med uppförande och drift av slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Bakgrund

Hittills har tyngdpunkten för SSM i sina proaktiva kommunikationsinsatser med berörda parter varit på formell remiss angående kärnkraftindustrins forsknings- och utvecklingsprogram såväl som underlaget till SKB:s ansökningar enligt kärntekniklagen om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. Om ett regeringstillstånd beviljas i samband med någon av dessa ansökningar kan det bli aktuellt att myndigheten behöver hitta nya former för dialog och samråd med intressenter under uppförande och drift av anläggningarna. Detta avser huvudsakligen den lokala befolkningen men även andra aktörer (myndigheter och icke-statliga organisationer) på regional och nationell nivå.

SSM:s lagstiftade roll utgör ett viktigt ansvar på uppdrag av samhället, vilket inte kan delegeras till andra aktörer. Icke desto mindre kan det konstateras att, när berörda får tillfälle att få insyn och påverkan i myndighetens arbete, möjliggörs ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Myndigheten vill därför bättre förstå fördelarna och nackdelarna med olika typer av samrådsprocesser för att kunna ta fram rimliga förslag som omfattar såväl de formella prövningssteg som fortlöpande kontakter med berörda parter.

Detta väcker frågor så som:

  • Vilka är de dominerande demokratiska överväganden som påverkar bredden och djupet i SSM:s samråd kring frågor som rör byggande, långsiktig drift och slutlig förslutning av ett tillståndsgivet geologiskt slutförvar?
  • Vilka praktiska och rättsliga begränsningar finns som kan påverka i vilken utsträckning myndigheten engagerar sig i samråd med berörda parter?
  • Vilka former av samrådsprocesser kan användas i samband med olika typer frågeställningar och med olika grupper intressenter, och hur kan processen bäst utformas för att skapa rimliga förväntningar hos deltagarna?
  • Sker det formella samrådet som görs i samband med föreskrivna stegvisa beslut mest effektivt på tillståndshavarens underlag eller på ett utkast till myndighetens beslut?
  • Hur skapas en effektiv pågående dialog med kommunen och övriga berörda parter kring myndighetens uppföljnings- och tillsynsaktiviteter framöver?

Projektet förväntas bearbeta dessa och andra relaterade frågor, med hänsyn tagen till övergripande principer så väl som relevanta lärdomar från liknande situationer, och med beaktande av insikter från myndigheten och andra parter kring nyckelfrågor.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Behovsgrund för att förbättra kunskapsläget

En viktig faktor för effektivt samråd är att det ska ske (för att låna uttrycket från den senaste lagutredningen om uppdatering av kärntekniklagen (SOU2019:16)) ”i lämplig omfattning”. Frågan beaktas specifikt i lagutredningens betänkande för de olika prövningssteg som genomförs efter att tillstånd beviljas men innan en anläggning får tas i rutinmässig drift. Det finns dock en tydlig förväntan bland vissa aktörer, inte minst värdkommunerna, om ett mer allmänt samråd kring utförande av myndighetens uppföljnings- och tillsynsinsatser under hela tiden fram tills villkor tas fram för ett slutförvars slutliga förslutning.

Lagutredningens betänkande lyfter fram i dess överväganden (op.cit., avsnitt 4.5.4) krav på insyn och inflytande från allmänheten som en väsentlig del i en modernisering av lagen i överenstämmelse med internationella rekommendationer och direktiv (bl.a. Europarådets kärnavfallsdirektiv (2011/70/Euratom), IAEA Safety Requirements (GSR Part 1, Rev 1) och Århuskonventionen). Utredningen menar att tillsynsmyndigheten bör ha en skyldighet att samråda vid utförande av dess roll, om än att ”en viss flexibilitet” bör finnas. Som huvudregel bör dock samråd alltid ske vid varje moment i den stegvisa prövningen som avser en större kärnteknisk anläggning (där slutförvar explicit nämns som exempel i utredningens rapport). Enligt lagutredningen anses värdet av detta vara så att ett så bra beslutsunderlag som möjligt fås och att berörda får möjlighet till insyn och påverkan.

Det kan vidare konstateras att samrådsprocesserna kring metodutveckling, platsval och tillståndsprövning, särskilt för kärnbränsleförvaret men även i samband med utbyggnaden av den befintliga SFR, har skapat en tydlig förväntan hos kommunen för fortsatt dialog med myndigheten angående sitt framtida arbete. Även andra aktörer (t.ex. Kärnavfallsrådet) har uttryckt synpunkter avseende SSM:s demokratiska ansvar vad gäller fortsatt engagemang med allmänheten efter ett regeringsbeslut om tillstånd.

I lagutredningens konsekvensanalys (op.cit., avsnitt 6.4) konstateras att kommunikations- och informationsinsatser genomförs redan inför de beslut som tas av myndigheten i anslutning till dess beredningsprocess. Om utredningens förslag på bestämmelser avseende samråd med ”andra myndigheter, kommuner och andra som är berörda” vid olika skede i stegvis prövning antas i en uppdaterad lag kan dessa dock innebära ”ett ökat behov av informationsinsatser” utöver det som för närvarande genomförs, och att detta skulle få konsekvenser både vad gäller ekonomiska kostnader och tidsåtgång. Slutsatsen dras att samråd ”i rimlig omfattning” utgör en acceptabel kostnadsökning som leder till positiva effekter för alla parter, med nytta i form av ett bättre och mer förankrat beslutsunderlag.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Önskade resultat och rapportering

Slutprodukten ska vara en forskningsrapport som ger en analys av för- och nackdelarna med olika sorts samrådsförfaranden, samt en uppskattning av deras lämplighet för tillämpning i olika situationer som är relevant till SSM i samband med uppförande och drift av slutförvar. Det förväntas att utföraren ska presentera sina resultat för myndigheten och eventuellt även för en bredare publik med diverse intressenter.

Tillbaka till innehållsförteckningen

SSM:s användning av resultaten

SSM har sina egna kommunikatörer, och det är myndigheten som slutligen kommer att arbeta fram specifika sätt att engagera sig med intressenter under uppförande och drift av slutförvar för använt kärnbränsle och kärnavfall. Samtidigt kan det konstateras att de frågor som lyfts både i lagutredningen (med hänsyn till behovet av att synliggöra i kärntekniklagens bestämmelser det som hittills har funnits i SSM:s författningssamling angående stegvis prövning) och i kommentarer från andra aktörer (angående andra typer av dialog, samt fortsatt samråd även efter anläggningen tas i drift) skulle tydligt dra nytta från en fokuserad studie genomförd av extern expertis. Beaktande av de praktiska och rättsliga begränsningar som kännetecknar myndighetens roll, tillsammans med andra aktörers önskningar, är en viktig del av det föreslagna arbetet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Utlysningens omfattning

Utlysningen syftar till att stödja forskning som tar fram kunskap som kommer både myndigheten och externa intressenter till del. Detta forskningsprojekt omfattas inte av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (se 1 kap. 5 §).

Tillbaka till innehållsförteckningen

Utlysningens genomförande

Ansökan ska inkomma till myndigheten senast 2021-05-05. Högsta belopp för ansökan är 500 000 kr.

Förutom ifylld ansökningsblankett ska ansökan (max 10 A4-sidor) innehålla:

  • Projektsammanfattning
  • Projektplan som redovisar ett väl genomarbetat förslag för hur forskningen ska bedrivas (specifika mål, bakgrund, teori/hypoteser, metoder, arbetsplan, preliminära resultat, betydelse, referenser)
  • Beskrivning av hur resultat ska kommuniceras
  • Tidplan med etappmål och budget fördelat på de utlysta åren
  • Meritförteckning (CV) för sökande (max två av tio A4-sidor)
  • Högst tre egna publikationer av betydelse för ansökan
    Ansökan med bilagor ska skickas elektroniskt till Strålsäkerhetsmyndigheten.

Ansökan skickas till e-postadressen registrator@ssm.se med kopia till michael.egan@ssm.se

  • Ange referens SSM2021-938.
  • Ansökningsblanketten ska vara undertecknad av prefekt eller motsvarande där forskningen ska bedrivas.
  • Ofullständiga eller sent inkomna ansökningar beaktas inte.
  • Ansökningar över totalt 500 000 kronor beaktas inte.

Projektet bör vara avslutat och rapporterat senast 2022-05-31. Rapporteringen ska, utöver en utförlig vetenskaplig rapport, innehålla en kort sammanfattning där de viktigaste resultaten och slutsatserna redovisas. Resultaten ska sättas i sitt sammanhang inom det specifika forskningsområdet. Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Beredning av ansökningar

Beredning av inkomna ansökningar sker i en grupp sakkunniga. Ansökningarna bedöms utifrån kvalitet, kompetens, genomförbarhet och relevans för SSM:s forskningsmål.

Myndigheten har som målsättning att fatta beslut senast 2021-06-04. Projektet förväntas starta så snart som möjligt efter beslut.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Ansökningar är allmänna handlingar

SSM är en statlig myndighet och omfattas av den så kallade offentlighetsprincipen. Det innebär bland annat att var och en har rätt att på begäran få ta del av allmänna handlingar som är offentliga (handlingsoffentlighet). Ansökningar om forskningsfinansiering blir allmänna handlingar som i stora delar innehåller uppgifter som är offentliga och därmed måste lämnas ut på begäran.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Övrigt

Om det förekommer skillnader mellan den svenska versionen av utlysningstexten och den engelska översättningen äger den här originaltexten på svenska företräde.

Frågor besvaras av

Michael Egan, utredare, tel. 08-799 43 14
Kåre Axell, forskningssekreterare, tel. 08-799 41 43

Tillbaka till innehållsförteckningen