Nya föreskrifter för kärnkraftreaktorer på formell remiss

Den 1 oktober skickade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) förslag till tre nya föreskrifter på formell remiss. Föreskriftsförslagen rör konstruktion, analys och drift av kärnkraftreaktorer (KAD-föreskrifterna), och är tänkta att börja tillämpas den 1 januari 2022. En mycket omfattande uppdatering har skett, med det yttersta syftet att upprätthålla och förbättra strålsäkerheten på kärnkraftverken.

De svenska kärnkraftsreaktorerna går nu in i ett nytt skede där driften går utöver de cirka 40 år som de ursprungligen analyserades för. Därmed ställs ytterligare krav på tillståndshavarna att säkerställa både att strålsäkerheten upprätthålls och att den succesivt fortsätter att förbättras. Samtidigt kan en större ovisshet och variation förväntas gällande de ekonomiska förutsättningarna för elproduktionen vid kärnkraftsreaktorerna. Till detta kommer även utmaningar kring framtida kompetensförsörjning hos aktörerna. Det har också skett en utveckling av den internationella kravbilden under det senaste decenniet, i stor utsträckning kopplat till erfarenheter efter olyckan i Fukushima Daiichi.

Mot denna bakgrund finns behov av att ett nytt och mer heltäckande regelverk för strålsäkerheten vid kärnkraftsreaktorer och SSM har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av sina föreskrifter gällande kärnkraftsreaktorer. Det nya regelverket som föreslås implementerar krav från EU-direktiv och bygger även på aktuella standarder från det internationella atomenergiorganet (IAEA) liksom på krav som definierats inom den internationell myndighetssamverkan som sker i WENRA (Western European Nuclear Regulators Association). Förändringarna i föreskrifterna görs också för att leva upp till rekommendationer som IAEA lämnat efter granskningar av det svenska regelsystemet.

En grundläggande princip inom kärntekniska verksamheter är att strålsäkerheten inte bara ska upprätthållas utan även successivt förbättras. Denna princip har slagits fast i internationella överenskommelser såsom kärnsäkerhetskonventionen, i EU-direktiv och i kärnteknik- och strålskyddslagen.

KAD-föreskrifterna innebär införande av ett mer heltäckande och detaljerat regelverk, som bättre svarar upp mot synen internationellt och förväntningar på nationen Sverige från bland annat IAEA.  De har utformats så att de samreglerar alla aspekter av strålsäkerhet, vilket innebär att de omfattar både säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd. De nya föreskrifterna ska bland annat leda till att kärnkraftverkens möjligheter att hantera radiologiska nödsituationer förbättras och att skyddet mot antagonistiska händelser förstärks. Krav ställs också på ytterligare analyser av hur anläggningarna klarar av att hantera inre och yttre händelser som skulle kunna leda till tidiga och stora utsläpp av radioaktiva ämnen.

De senaste femton åren har mycket omfattande moderniseringar och säkerhetshöjningar av kärnkraftverken genomförts, först genom de föreskrifter som trädde i kraft efter milleniumskiftet och sedan som en följd av EU:s stresstester efter olyckan i Fukushima Daiichi. De nya föreskrifterna innehåller krav som kan innebära behov av ytterligare fysiska förändringar av anläggningarna. Detta kan gälla utrymningsvägar, logistikcentra och förbättring av utrymmen för lagring av utrustning för hantering av radiologiska nödsituationer. Det kan även finnas behov att förstärka skalskydd och bevakningscentraler eller att bygga om för att upptäcka och hantera antagonister.

Vidare ingår krav på fortlöpande bedömningar och värderingar för att identifiera och genomföra förbättringar i olika avseenden. De nya föreskrifterna kan också tillämpas för eventuella nya kärnkraftsreaktorer. De kommer även att påverka omfattningen och inriktningen på SSM:s tillsynsprogram.