Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige
Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.
Vid larm från ett kärnkraftverk – det här behöver du veta
Beredskapszoner
Runt kärntekniska anläggningar där en olycka skulle kunna leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö, finns så kallade beredskaps- och planeringszoner. Vilka typer av zoner som finns beror på vilka konsekvenser ett utsläpp av radioaktiva ämnen vid den kärntekniska anläggningen kan leda till. Inom beredskaps- och planeringszonerna förbereds skyddsåtgärder för det fall en olycka med utsläpp av radioaktiva ämnen skulle inträffa.
Beslut om vilka skyddsåtgärder som ska genomföras anpassas alltid till rådande förhållanden, som väder eller andra faktorer som påverkar möjligheterna att genomföra åtgärderna. Det innebär att skyddsåtgärder som förberetts inom en beredskapszon kan komma att genomföras fullt ut, till viss del eller inte alls, i händelse av en olycka.
Länsstyrelsens roll vid en kärnteknisk olycka
Länsstyrelserna ansvarar för att skydda allmänheten vid en kärnteknisk olycka. Länsstyrelserna har upprättat program för räddningstjänsten och förberett planer för att kunna sanera, för det fall en kärnteknisk olycka skulle inträffa. Särskilt ansvar har de länsstyrelser som har kärntekniska anläggningar, exempelvis Hallands, Kalmars och Uppsalas län där kärnkraftverken Ringhals, Oskarshamn och Forsmark finns.
Strålsäkerhetsmyndighetens roll vid en kärnteknisk olycka
Om en olycka inträffar ger Strålsäkerhetsmyndigheten råd om strålskydd och teknisk rådgivning avseende anläggningen till de myndigheter som ansvarar för hanteringen av konsekvenserna. Strålsäkerhetsmyndigheten bistår med beslutsunderlag inklusive strålskyddsbedömningar, spridningsprognoser och strålningsmätningar. Vi stödjer också andra myndigheter med avancerade strålningsmätningar, såväl i fält som på laboratorium.
Flera myndigheter ansvarar för krishanteringen
Förutom berörda länsstyrelser och Strålsäkerhetsmyndigheten kommer flera myndigheter och aktörer bli involverade i hanteringen av olyckan eftersom den så kallade ansvarsprincipen gäller. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ansvarar under en krissituation. Ansvarsprincipen är en av de tre grundprinciperna som gäller för svensk krishantering. De andra är likhetsprincipen och närhetsprincipen. Likhetsprincipen innebär att verksamheten under en kris ska fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.
Så upprätthålls kärnenergiberedskapen
Samtliga myndigheter och aktörer med ett ansvar för den svenska kärnenergiberedskapen har en skyldighet att ha en krisorganisation som kan hantera en kärnteknisk olycka. Krisorganisationerna utbildas, tränas och övas regelbundet för att upprätthålla sin förmåga. Syftet med övningarna är att verifiera att berörda aktörers krisplaner är genomförbara och att samverkan mellan aktörerna fungerar.