Beredskaps- och planeringszoner

Runt de svenska kärnkraftverken, kärnbränslefabriken i Västerås och det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn finns så kallade beredskaps- och planeringszoner.

Beredskaps- och planeringszoner är områden där skyddsåtgärder förbereds. Förberedelserna ger förutsättningar att kunna genomföra effektiva skyddsåtgärder för allmänheten om en kärnteknisk olycka skulle inträffa.

Kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals

Beredskapszonerna kring kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals är indelade i en yttre och en inre beredskapszon. Den inre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på fem kilometer, och den yttre beredskapszonen har en ungefärlig utsträckning på 25 kilometer. I beredskapszonerna finns det planering för

  • utrymning
  • inomhusvistelse
  • intag av jodtabletter
  • förberedelser för varning
  • förhandsutdelad information.

Kring kärnkraftverken finns även en planeringszon med en ungefärlig utsträckning på 100 kilometer. I planeringszonen finns det planering för

  • utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen,
  • inomhusvistelse
  • begränsad extrautdelning av jodtabletter.

Vid larm från ett kärnkraftverk – det här behöver du veta

Kärnbränslefabriken i Västerås

Beredskapszonen kring kärnbränslefabriken i Västerås sträcker sig cirka 700 meter. Inom beredskapszonen är det förberett för varning och det finns en planering för inomhusvistelse. Runt kärnbränslefabriken i Västerås finns inget ytterligare behov av brådskande skyddsåtgärder utanför beredskapszonen som motiverar en planeringszon.

Centralt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn

Kring centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) finns en planeringszon med en ungefärlig utsträckning på 2 kilometer. Inom planeringsavståndet finns en planering för utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen. Runt centrala mellanlagret för använt kärnbränsle kan det inte uppstå stråldoser i samband med olyckor som motiverar en beredskapszon.

ESS utanför Lund

När European Spallation Source (ESS) utanför Lund tas i drift kommer det att finnas en beredskapszon med en ungefärlig utsträckning på 700 meter kring anläggningen. Inom beredskapszonen ska varning av befolkningen förberedas och det ska finnas en planering för inomhusvistelse.

FAQ om beredskaps- och planeringszoner

När infördes de nuvarande planerings- och beredskapszonerna, och varför?

Beredskapszonerna, som infördes den 1 juli 2022, ska göra det enklare att genomföra effektiva skyddsåtgärder som utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter om det skulle hända en kärnkraftsolycka. Med de nuvarande zonerna uppfyller Sverige internationella krav på beredskap samtidigt som lärdomar från kärnkraftsolyckan i Fukushima har omhändertagits.

Vilka är gränserna för de olika zonerna?

Gränserna från kärnkraftvkeren är följande för de olika zonerna:

  • Inre beredskapszon: cirka 5 kilometer
  • Yttre beredskapszon: cirka 25 kilometer
  • Planeringszon: cirka 100 kilometer

Hur har Strålsäkerhetsmyndigheten kommit fram till var gränserna för de olika zonerna ska vara?

Strålsäkerhetsmyndigheten har föreslagit ungefärliga utsträckningar och länsstyrelserna har fastställt de exakta gränsdragningarna.

Vilka radiologiska konsekvenser en kärnkraftsolycka kan leda till påverkas framförallt av två faktorer:

  • utsläppets storlek och förlopp, och
  • det väder som råder när utsläppet sker.

För att komma fram till de ungefärliga utsträckningarna har vi utgått från ett utsläpp och förlopp som motsvarar ett tänkt värsta fall vid en olycka med härdsmälta i en svensk kärnkraftsreaktor. Därefter har vi genomfört spridnings- och dosberäkningar med nio års väderdata, för att statistiskt kunna ta reda på vilka avstånd olika skyddsåtgärder är motiverade. Utifrån detta har vi föreslagit vilka skyddsåtgärder som ska förberedas i de olika zonerna och vilken utsträckning respektive zon ska ha.

Hur noga är det med gränsdragningen mellan de olika zonerna?

Utsträckningen av zonerna tar höjd för mycket stora utsläpp och otur med vädret. Gränsdragningarna är gjorda för att fungera i praktiken, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det innebär att gränserna ofta följer exempelvis vägar. Länsstyrelserna har haft som princip att boende på båda sidor om en gränsväg ska anses tillhöra zonen.

Hur vet jag vilken zon jag tillhör?

Det är länsstyrelsen som har fastställt de exakta beredskaps- och planeringszonerna i ditt län och som också ansvarar för att informera dig före och under en kärnkraftsolycka. Om du är tveksam kan du kontakta länsstyrelsen och fråga.

Mer information

Senast uppdaterad: