Regelverk avseende radioaktivt avfall

Strålsäkerhetsmyndigheten tar fram föreskrifter som talar om vilka regler och krav som gäller för olika typer av radioaktivt avfall. Enligt strålskyddslagen har den som bedriver eller har bedrivit verksamhet med strålning ansvar för att det uppkomna radioaktiva avfallet hanteras så snart som möjligt och rimligt.

För elavfall som innehåller strålkällor finns regler om producentansvar. Det innebär att sådant elavfall kan lämnas till den ansvarige producenten. Från och med 1 juni 2018 gäller inte längre producentansvaret för vissa radioaktiva produkter enligt förordning (2007:193). Lämnas avfallet inte till en producent eller i de fall där något producentansvar inte gäller ligger alltid avfallsansvaret kvar hos verksamhetsutövaren.

Naturligt förekommande radiokativt material

Enligt strålskyddslagen (2018:396) är verksamheter där avfall uppstår som innehåller naturligt förekommande radioaktivt material (NORM) att betrakta som verksamhet med strålning. Det kan röra sig om restprodukter som slagg från gruvverksamhet och sandfilter eller motsvarande från vattenverk. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:4) om naturligt förekommande radioaktivt material och byggnadsmaterial reglerar hur sådant material ska hanteras.

Avfall från användning av öppna strålkällor

Radioaktivt avfall som uppkommer vid användningen av öppna strålkällor inom exempelvis sjukvård innehåller i många fall så kortlivade radioaktiva ämnen att avfallet kan förvaras tills radioaktiviteten har sjunkit till en tillåten nivå. Myndigheten har föreskrivit att avfallet får skickas till förbränning eller släppas ut i avloppet när det har nått den tillåtna nivån.

Samarbete med verksamheter som ger upphov till radioaktivt avfall

Strålsäkerhetsmyndigheten samarbetar nära verksamheter som myndigheten vet eller tror ger upphov till radioaktivt avfall. Den som bedriver verksamhet med strålning har ett ansvar för strålskyddet inom verksamheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten kan även ställa ytterligare strålskyddsvillkor för specifika verksamheter.

Strålsäkerhetsmyndighetens krav på slutförvaret

Strålsäkerhetsmyndigheten ställer höga krav på att ett slutförvar utformas på ett sätt som är strålsäkert för människor och miljö. Bland annat ska slutförvaret konstrueras så att de som skulle drabbas mest av ett eventuellt utsläpp utsätts för så lite strålning som möjligt.

Strålningsrisken per år får inte överstiga en hundradel av den risk en människa utsätts för från naturlig strålning i miljön, så kallad bakgrundsstrålning. Den årliga risken är baserad på internationella riktlinjer. Risken ligger i linje med andra länders krav på säkerhet vid slutförvaring av radioaktivt avfall. Vi ställer också krav på hur organisationen som tar fram och driver slutförvarsanläggningen ska se ut.