Föreslagen metod för slutförvar av använt kärnbränsle

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har ansökt om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. SKB föreslår i sin ansökan att det använda bränslet från kärnkraftverken placeras djupt nere i det svenska urberget. Där ska det förvaras inkapslat i koppar.

SKB:s metod för det planerade slutförvaret går ut på att kärnbränslet placeras i kapslar med ett yttre hölje av koppar. Kapseln består även av en gjutjärnsinsats. Den här metoden kallas KBS-3. KBS står för Kärnbränslesäkerhet och siffran 3 står för att detta är version tre av det slutförvarskoncept som SKB har utvecklat.

Inkapslingen ska skötas i en inkapslingsanläggning som SKB vill bygga i anslutning till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn. Det är i Clab det använda kärnbränslet förvaras före slutförvaringen.

Strålsäker förvaring för 100 000-tals år

När kärnbränslet har kapslats in placeras det på ca 500 meters djup i svensk berggrund. Enligt SKB:s ansökan ska slutförvaret byggas i Östhammar kommun, nära kärnkraftverket i Forsmark. Kapslarna placeras i en speciell bentonitlera som sväller när den kommer i kontakt med grundvatten. Till slut fylls hela utrymmet ut med lera.

Det använda kärnbränslet behöver förvaras under 100 000-tals år. Under en sådan tidsrymd kan kontroller och övervakning är garanteras eller utgöra en utgångspunkt för skyddet av människa och miljö. Slutförvaret ska därför utformas så att skyddet inte baseras på övervakning eller underhåll.

Slutförvaring steg för steg

1) Använt kärnbränsle består av cirka 4 meter långa bränsleelement. De är starkt radioaktiva och måste mellanlagras i cirka 30 år innan de kan slutförvaras. 2) En kopparkapsel med gjutjärnsinsats används för att isolera bränslet från omgivningen. Kopparhöljet är 5 centimeter tjockt. 3) Gjutjärnsinsatsen bidrar till kapselns mekaniska hållfasthet. 4) Bufferten som består av bentonitlera används för att skydda kopparkapseln mot rörligt grundvatten och eventuella mindre rörelser i berggrunden. 5) Deponeringstunnlarna, som sprängts ut i berget, fylls med en något enklare lera. 6) Slutförvaret byggs cirka 500 meter ner i berggrunden. Foto: Illustration: Solveig Hellmark

 

Andra slutförvarsmetoder

I majoriteten av de länder som använder kärnkraft pågår diskussioner om hur det använda kärnbränslet ska förvaras. De flesta är överens om att slutförvaringen ska ske i geologiska förvar, till exempel i salt, lera eller berg.

Det har diskuterats om det svenska kärnbränslet skulle kunna placeras i borrhål på flera kilometers djup i berggrunden. Strålsäkerhetsmyndigheten har krävt att SKB gör en närmare utredning av denna metod.