Att mäta radon

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram metodbeskrivningar för hur mätningar i bostäder och på arbetsplatser ska göras för att mätningarna ska kunna användas som underlag för myndighetsbeslut.

Nedan beskrivs framförallt radonmätningar som görs i syfte att få en skattning av radonhaltens årsmedelvärde. Det förekommer även radonmätningar i annat syfte, exempelvis så kallad "sniffning" som syftar till att hitta var markradon tränger in i en byggnad.

Hur radonmätningen går till

En radonmätning bör pågå i minst två månader under eldningssäsong, som normalt är mellan den 1 oktober och den 30 april. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen.

Den vanligaste mätmetoden är spårfilm. Om du själv ska beställa en radonmätning kan du göra på följande sätt:

En radonmätning bör pågå i två månader mellan den 1 oktober och den 30 april. Illustration: Solveig Hellmark
  1. Beställer radonmätarna (mätdosor) via kommunens miljökontor eller direkt från ett ackrediterat mätlaboratorium.
  2. Dosorna levereras med posten och du placerar ut dem enligt anvisningarna i minst två rum. I enrumslägenhet placeras två dosor i samma rum.
  3. När mättiden är slut skickar du tillbaka radonmätarna till mätfirman, tillsammans med ett protokoll som du fyllt i.
  4. Efter några veckor får du mätresultaten.

För detaljerad information om hur radonmätningar ska utföras, se information nedan samt i metodbeskrivningarna under Mer information.

Mättiden är viktig

Radonhalten varierar ofta kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar. Därför är det viktigt att mäta under lång tid, minst två månader, för att kunna göra en skattning av årsmedelvärdet.

Skulle du behöva en radonmätning snabbt för att få ett ungefärligt värde, exempelvis vid en bostadsförsäljning, så kan du göra en korttidsmätning. Då mäter du under en kortare tidsperiod. Om mätningen sker med spårfilm måste du mäta i minst sju dagar. En korttidsmätning är dock bara rådgivande, den kan inte användas för något myndighetsbeslut.

Mätresultatet gäller inte för evigt

Eftersom radonhalten bland annat påverkas av boendevanor, ventilationen och eventuella transportvägar för radon så kan förutsättningarna ändras med tiden. Till exempel så kan sättningar i huset bilda nya sprickor i husgrunden och skapa nya transportvägar för radon. Därför bör du göra en ny radonmätning med jämna mellanrum. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att det görs en ny mätning om:

  • Det har gått mer än 10 år sedan den senaste mätningen.
  • Det har gjorts en omfattande renovering eller ombyggnation av byggnaden.

Mätning av radon i bostäder

Syftet med mätningen är att ta reda på om radonhalten i bostaden är högre än Folkhälsomyndighetens riktvärde för radon i inomhusluft. För de bostäder där radonhalten ligger över riktvärdet bör, och i vissa fall ska, åtgärder vidtas för att få ner halten till under riktvärdet.

Fastighetsägaren är ansvarig för att mätningar görs och att åtgärder vid behov vidtas. Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har det operativa tillsynsansvaret och kan förelägga om att mätning eller åtgärd ska göras.

Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att det finns närmare 400 000 bostäder i Sverige som har högre radonhalt än riktvärdet. För att hitta och åtgärda alla bostäder med radonhalter över riktvärdet behöver mätningar göras i alla småhus. I flerbostadshus behöver mätningar göras i alla lägenheter med markkontakt och åtminstone i ett urval av övriga lägenheter. I vår metodbeskrivning för bostäder finns rekommendationer om hur ett sådant urval kan göras. Beroende på resultatet av mätningen i dessa lägenheter kan det bli nödvändigt att mäta i fler lägenheter. Eftersom respektive kommun har det operativa tillsynsansvaret kan de alltid förelägga om att radonmätning ska göras.

Mätning av radon på arbetsplatser

På arbetsplatser är det Arbetsmiljöverket som har tillsynsansvaret, och de har också utfärdat hygieniska gränsvärden. Arbetsgivaren har ansvaret för att de hygieniska gränsvärdena inte överskrids. De hygieniska gränsvärdena är uttryckta som radonexponering till arbetstagarna, det vill säga genomsnittlig radonhalt som arbetstagaren utsätts för multiplicerat med den tid som arbetstagaren är exponerad. Detta innebär att höga radonhalter kan accepteras i lokaler där arbetstagare endast vistas tillfälligt. Det är ändå radonhalten som mäts, och utifrån denna mätning tillsammans med en uppskattning av hur lång tid arbetstagare vistas i olika lokaler görs en enkel beräkning av exponeringen.

Många arbetsplatser har tidsstyrd ventilation, eftersom ventilationen inte behöver gå när ingen är på plats. Radonhalten kan gå upp kraftigt när ventilationen är avstängd, vilket innebär att en integrerande mätning kommer att ge en överskattning av den radonhalt som människor utsätts för. I Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser används därför begreppen ”Orienterande mätning” och ”Uppföljande mätning”.

Den orienterande mätningen görs under minst två månader, normalt som en integrerande mätning. Om den visar ett högt värde och det föreligger en misstanke om att det är en överskattning jämfört med vad människor utsätts för så kan en uppföljande mätning göras med ett radoninstrument som kan presentera tidsupplösta värden. Utifrån denna uppföljande mätning kan en bättre uppskattning av radonexponeringen till arbetstagaren göras.

Mätning av radon i lokaler som både är arbetsplatser och lokaler dit allmänheten har tillträde

I skolor, förskolor och en del andra lokaler gäller Folkhälsomyndighetens riktvärde för att skydda eleverna. Samtidigt gäller Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärde för de anställda. Som dessa båda värden är satta räcker det att försäkra sig om att halten är under riktvärdet, då kommer även exponeringen till arbetstagarna att vara tillräckligt låg.

Mätningen görs enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser, och enligt Folkhälsomyndighetens kompletterande vägledning till metodbeskrivningen.

Mätning av radon i vatten

Det enda sättet att ta reda på om dricksvattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste utföras på rätt sätt för att resultatet ska vara tillförlitligt.

Vattnet måste vara friskt och inte ha stått i rören någon längre tid. Det är viktigt att radonet inte får tillfälle att avgå till luften när provet tas. För att radonet inte ska försvinna ut genom flaskan måste en specialflaska användas. En sådan får du hemskickad från ett ackrediterat mätlaboratorium eller i vissa kommuner från kommunens miljökontor när du har anmält att du vill mäta radon.