Var och en måste ta ansvar vid köp på nätet

Debattartikel av generaldirektörer för sex myndigheter, i Svenska Dagbladet, 22 januari 2018.

Den senaste tidens debatt i SvD angående e-handeln har lyft utmaningarna som den ökade privatimporten från Kina medför. Bland annat har Svensk Handel pekat på problemet att momsintäkter går förlorade då vi i Sverige köper varor från kinesiska e-handelssajter och kringgår reglerna genom att inte tulldeklarera på rätt sätt.

Vi som arbetar med marknadskontroll på den svenska marknaden ser att utmaningarna med e-handeln omfattar flera andra aspekter och situationer än de som lyfts i debatten. En central utmaning för oss alla är att de europeiska produktregler som avser att skydda grundläggande intressen som bland annat människors liv och hälsa, egendom, miljö och kommunikationer, har blivit lättare för oseriösa aktörer att kringgå på olika sätt. Dessa nya utmaningar har möjliggjorts framför allt av digitaliseringen, men också genom en acceptans för en ny sorts handel. Utvecklingen kommer att kräva att vi agerar samordnat på flera håll. Vi behöver därför bredda diskussionen både vad avser problemet och lösningen.

Den senaste tiden har det skett en otroligt snabb utveckling av nya typer av marknadsplatser och sätt att förmedla produkter till konsumenter på. Denna utveckling innebär stora möjligheter för handeln, men den medför också helt nya typer av problem som vi, myndigheter och bransch, måste uppmärksamma, analysera, och hantera. Vi behöver därför prata om och särskilt lyfta fram den enskilde konsumentens roll på en marknad som alltmer präglas av globalisering och digitalisering och som i förlängningen ställer högre krav på individen än tidigare.

Genom marknadskontroll ska vi myndigheter kontrollera att produkter som säljs uppfyller gällande lagstiftning. Om det finns brister kan vi vidta åtgärder mot de ekonomiska aktörer vars produkter inte uppfyller kraven. Marknadskontrollen ger oss verktyg som gör att vi kan agera när en ekonomisk aktör inte uppfyller de krav som ställs på företaget och de produkter som säljs, vilket är en förutsättning för att säkerställa lagliga produkter och rättvis konkurrens mellan företag.

Den svenska marknadskontrollen förutsätter dock att produkten tillhandahålls på den svenska marknaden och att det överhuvudtaget går att nå den person eller det företag som säljer produkten, den så kallade ekonomiska aktören. Att köpa produkter på nätet innebär i vissa fall att det faktiskt saknas en sådan ekonomisk aktör som har tagit ansvar för att produkten är tillverkad eller anpassad för att säljas och användas i Sverige på ett säkert sätt. När en sådan aktör saknas är det i stället upp till den enskilde konsumenten att se till att produkten är säker att använda. Detta är i många fall ett krav som är svårt för konsumenten att leva upp till.

Svensk Handel nämner i ett tidigare debattinlägg i SvD den 21 december 2017 detta potentiellt växande säkerhetsproblem för konsumenter i Sverige när det gäller privatimport från Kina. Vi menar att problemet omfattar fler situationer än specifikt den privatimport som tas upp i debattartikeln. I alla köpsituationer där det inte går att identifiera en ekonomisk aktör som har tagit ansvar för produkten, riskerar konsumenten att utsättas för farliga produkter. Detta gäller framför allt vid just privatimport, men vi ser också att det blir vanligare att personer eller företag, som är mer eller mindre anonyma, erbjuder sina produkter till konsumenter via webben. I dessa situationer vet konsumenten inte vem som är säljare och myndigheternas möjlighet till marknadskontroll försvåras avsevärt.

Om vi i dag ska begränsa de negativa effekterna av den ökade e-handeln måste vi både möjliggöra för och motivera konsumenten att ta sitt ansvar. Detta kräver att vi, myndigheter och branschen tillsammans, blir bättre på att kommunicera med konsumenterna om problemen.

Det är alltså dags att möjliggöra för alla och envar att ta sitt ansvar för sin del i arbetet för en rättvis och säker e-handel.

Det nya förordningsförslag som EU-kommissionen presenterade före jul är ett steg på vägen att anpassa regelverket till de nya förutsättningar som e-handel och tredjelandsimport innebär, men det måste kompletteras med informationsinsatser. Företag som på olika sätt försöker undvika ansvar hanteras mest effektivt genom att kunderna ratar dem. EU-kommissionen har också uppmärksammat detta och lanserade under 2017 informationskampanjen #thinkthenbuy i syfte att upplysa konsumenter. Kampanjen innehåller tips till konsumenter när de handlar på nätet och första steget inför ett köp är just att kontrollera vem säljaren är. Om till exempel konsumenterna kontrollerar att det finns kontaktuppgifter till säljaren innan de handlar, minskar riskerna för olyckor och skador på egendom, människa och miljö. Denna beteendeförändring hos köparna får direkt påverkan på de oseriösa aktörer som i dag inte kan nås genom myndigheternas kontroll.

Utöver att fortsätta utveckla våra regelverk för en ändamålsenlig och effektiv gräns- och marknadskontroll behöver vi alltså inrikta arbetet på att tillsammans med branschen öka medvetenheten hos konsumenter. Genom att stärka konsumenten i sitt eget ansvarstagande kan vi få till en fungerande e-handel som är rättvis och säker!

Elisabet Falemo
generaldirektör, Elsäkerhetsverket

Dan Sjöblom
generaldirektör, Post- och telestyrelsen

Cecilia Tisell
generaldirektör, Konsumentverket

Mats Persson
generaldirektör, Strålsäkerhetsmyndigheten

Therese Mattsson
generaltulldirektör, Tullverket

Peter Strömbäck
generaldirektör, Swedac, ordförande Marknadskontrollrådet