"Vi måste titta på all forskning"

Replik av avdelningschef Johan Friberg, i Alekuriren, nr 38 2018.

Med anledning av citat från Mona Nilsson i en artikel i nummer 37, där Strålsäkerhetsmyndigheten anklagas för att ljuga och bara se till industrins intressen, vill vi klargöra vilka krav vi ställer på den forskning om elektromagnetiska fält (EMF) som vi använder oss av när vi bedömer risken för hälsoeffekter.

Vi kan inte, som Strålskyddsstiftelsen, utgå från enskilda studier eller välja vilka studier vi vill använda oss av utan vi måste titta på all tillgänglig forskning som utförts på ett vederhäftigt och metodiskt sätt. Har samma resultat framkommit i flera olika studier? Har olika forskarlag kommit till samma slutsatser? Har olika vetenskapliga discipliner sett motsvarande samband? Att forska om hälsorisker kopplat till människors livsstil och exponering för EMF är komplext. Det ställer höga krav på forskarna och på dem som granskar och värderar studiernas kvalitet. De expertråd som analyserar och bedömer publicerad forskning behöver ha tvärvetenskaplig och multidisciplinär kompetens eftersom EMF-forskningen bedrivs inom flera olika akademiska discipliner.

Oberoende

De som granskar forskningen ska vara oberoende från såväl industri som olika intressegrupper och får inte ha kopplingar som kan ge upphov till intressekonflikter. För att bevaka forskningen inom EMF-området har vi ett vetenskapligt expertråd till vår hjälp. De arbetar kontinuerligt med frågan och sammanställer årligen det aktuella kunskapsläget. De beaktar all den EMF-forskning som publicerats i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter med ett seriöst granskningssystem.

Detta arbete utgör en viktig utgångspunkt för våra ställningstaganden, råd och rekommendationer men det är inte den enda utgångspunkten vi använder oss av. Vår bedömning baseras även på EU:s vetenskapliga råd (SCHEER) och Världshälsoorganisationens (WHO:s) vetenskapliga sammanställningar. Dessutom utför vi miljöövervakning inom området. Det innebär bland annat att vi rent praktiskt åker runt i olika delar av Sverige och mäter radiovågornas styrka på allmänna platser.

Bedömning

Detta gör att vi får underlag för att bedöma vilken exponering som vanligtvis förekommer på allmänna platser samt på sikt se exponeringstrender. Mätmetoden vi använder gör också att vi har goda möjligheter att hitta platser med ovanligt hög exponering. I storstäder ligger de genomsnittliga nivåerna runt en tusendel av referensvärdet, i mindre städer något lägre och på landsbygden ytterligare lägre. Referensvärdena är satta för att med marginal skydda mot säkerställda hälsorisker. Vad industrin tycker och tänker om det vetenskapliga underlag vi använder oss av, de bedömningar vi gör eller om våra referensvärden är inget vi tar hänsyn till.