Solskyddsmedel ger falsk trygghet

Nästan 8 av 10 känner sig säkra i solen när de smörjt in sig med solskyddsmedel. Det visar en undersökning som Strålsäkerhetsmyndighet låtit göra bland 1000 solresenärer. Men det är en falsk trygghet. Det räcker inte att smörja sig för att vara skyddad mot solen.

Strålsäkerhetsmyndigheten har låtit fråga 1000 svenskar som åker till solen i vinter om deras solvanor. Enligt undersökningen är det flest som reser under sportlovsveckorna i februari och mars.

Tre av fyra personer (75 procent) som besvarade undersökningen uppgav att de kände sig säkra i solen när de smörjt in sig med solskyddsmedel. Men solskyddsmedel ska endast användas som ett komplement till kläder, där kläderna inte täcker. Det finns studier som tyder på att risken att drabbas av den allvarligaste formen av hudcancer, malignt melanom, inte minskar för dem som använder solskyddsmedel för att sola.

-En förklaring kan vara att man tror sig vara helt skyddad av solskyddsmedlet och därför ligger längre i solen än vad man skulle gjort annars. Undvik därför alltid att ”pressa” för att blir brun och använd solkrämer som ett komplement till andra skydd och inte som det enda solskyddet, säger Johan Gulliksson.

Enligt undersökningen är det också vanligt att smörja in sig med mer solskyddsmedel efter att man har bränt sig. En del väljer solskyddsmedel med en högre solskyddsfaktor.

–Mer solskyddsmedel är ett dåligt alternativ efter att man har bränt sig i solen. I stället ska man låta huden få vila från solen genom att skydda sig med kläder eller genom att vara i skuggan, säger Johan Gulliksson.

Under februari och mars är det så kallade UV-indexet väldigt högt i länder som Thailand, ungefär dubbelt så högt som under en solig svensk sommardag. Redan när UV-index är över 3 bör ljushyade personer skydda sig med kläder och komplettera med solskyddsmedel.

För vinterresenären är riskerna i den starka solen mycket större än på sommaren, eftersom den vinterbleka huden är ovan vid solljuset. Det betyder att det är extra lätt att bränna sig.

-Men ”grunda” inte i solariet. Solariestrålningen har inte exakt samma sammansättning som vanlig sol och därför inte samma effekt på huden, däremot ökar solariesolning risken för hudcancer, säger Johan Gulliksson.

Däremot bygger huden upp ett visst eget skydd när den gradvis får vänja sig vid solen, som under den svenska våren.

Ytterligare information:
Johan Gulliksson, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, 08-799 42 41

Ladda ner hela undersökningsresultatet: Tabell

Fakta:
Varje år drabbas 40 000 personer av hudcancer, varav omkring 2 800 av den allvarligaste formen malignt melanom. Knappt 500 personer dör av sjukdomen varje år.

En av fördelarna med solens UV-strålning är att den gör att det bildas D-vitamin i huden. Men man behöver inte sola för att få den dos D-vitamin som kroppen behöver. Det räcker att vara utomhus. För en person med ljus hy är det tillräckligt att exponera armar och ansikte för svensk sommarsol mitt på dagen i ungefär en kvart. D-vitaminet har då mättats i kroppen. Mer sol tillför alltså inte mer D-vitamin. Är UV-index högre än i Sverige så går det ännu snabbare att mätta D-vitaminmängden i kroppen. Om man lider av D-vitaminbrist måste man tillföra vitaminet i rätt dos och på ett kontrollerat sätt, det går inte genom att sola.

Om undersökningen:
Strålsäkerhetsmyndigheten har låtit undersökningsföretaget Markör fråga 1 000 personer som ska åka på solsemester under vintern 2012 om deras solvanor. Undersökningen genomfördes i december 2011.