Slutförvar, säkerhetskultur och kompetensförsörjning i fokus på Nationella strålsäkerhetsdagen

Vilka skillnader och likheter finns i den vetenskapliga granskningen av slutförvar i Schweiz, Finland och Sverige? Hur har säkerhetskulturen inom kärnkraftsindustri och sjukvård det senaste decenniet utvecklats och vilka utmaningar finns framöver? Vad behöver göras och vem tar ansvar för en långsiktig kompetensförsörjning på strålsäkerhetsområdet? Det är frågor som kommer att uppmärksammas den 2 oktober när Strålsäkerhetsmyndigheten arrangerar konferensen Nationell strålsäkerhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten fyller tio år i år och uppmärksammar jubileet med en nationell strålsäkerhetsdag den 2 oktober. Under dagen är aktuella frågor på strålsäkerhetsområdet i fokus och första programpunkten handlar om slutförvar för använt kärnbränsle. Sverige, Finland och Schweiz har kommit olika långt i frågan. Ländernas strålsäkerhetsmyndigheter, som granskar kärnkraftsbolagens förslag till slutförvar, har ställts inför vetenskapliga utmaningar.

– På konferensen kommer representanter från de tre ländernas myndigheter att ge sin bild av hur de hanterat utmaningarna. Vilka likheter och skillnader finns mellan Sverige, Schweiz och Finland när det gäller de vetenskapliga rönen och vad kan vi lära av varandra? säger Mats Persson, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

En annan högaktuell fråga är den långsiktiga kompetensförsörjningen.

– Det finns en risk för kompetensbrist inom strålsäkerhetsområdet i framtiden. En sådan brist skulle drabba kärnkraftsindustrin, sjukvården och industrin med allvarliga följder, säger Mats Persson.

På uppdrag av regeringen har Strålsäkerhetsmyndigheten utrett förutsättningarna för att upprätthålla en nationell kompetens inom myndighetens ansvarsområde, inom den egna myndigheten såväl som hos övriga relevanta aktörer i Sverige. Regeringsuppdraget ska slutrapporteras senast den 30 september 2018 och på konferensen kommer företrädare från kärnkraftsindustrin, sjukvården, lärosäten och Strålsäkerhetsmyndigheten att diskutera vad som behöver göras och vem som bör ta ansvaret.

Slutligen kommer säkerhetskulturens betydelse för att en verksamhet bedrivs på ett strålsäkert sätt att uppmärksammas. Efter kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011 uppmärksammades säkerhetskulturen inom kärnkraften. Det blev tydligt att den mänskliga faktorn spelade en avgörande roll för händelseförloppen och flera initiativ för att stärka säkerhetskulturen startade upp runt om i världen. På konferensen kommer representanter från kärnkraftsindustrin, sjukvården och myndighetens egna experter att diskutera säkerhetskulturens utveckling.

Konferensen Nationell strålsäkerhet äger rum den 2 oktober på Norra latin i Stockholm och vänder sig till dig som arbetar med, eller har intresse för, strålsäkerhet.

Ytterligare information: via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20