Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår ändringar i strålskyddslagen

För att genomförandet av EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) ska vara fullständigt krävs ändringar i strålskyddslagen. Det konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin slutrapport till regeringen, där myndigheten föreslår att strålskyddslagen justeras så att även egenföretagare omfattas av den. I rapporten föreslår myndigheten även att det införs bestämmelser om lokala säkerhetsnämnder vid större verksamheter med joniserande strålning.

På uppdrag av regeringen har Strålsäkerhetsmyndigheten utrett vilka kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att genomförandet av EU:s strålskyddsdirektiv (2013/59/Euratom) ska vara fullständigt. I en delredovisning som lämnades till regeringen i april 2019 föreslog myndigheten kompletteringar av strålskyddslagens straffbestämmelser och att sanktionsavgifter införs i strålskyddslagstiftningen. Nu har slutrapporten överlämnats till regeringen. I den konstaterar Strålsäkerhetsmyndigheten att begreppet arbetstagare, som det används i strålskyddslagen (2018:396), inte omfattar egenföretagare. Ett stort antal egenföretagare använder radioaktiva ämnen eller tekniska anordningar som alstrar joniserande strålning i sin verksamhet. Egenföretagare är även verksamma i verksamheter som bedrivs i en omgivning med joniserande strålning.

– Oavsett om en person agerar som egenföretagare eller arbetstagare bör regelverket vara lika så att människor skyddas mot skadliga effekter av strålning, därför föreslår vi att strålskyddslagen ändras så att även egenföretagare omfattas, säger Helene Jönsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslår även att lokala säkerhetsnämnder ska kunna inrättas kring större anläggningar som alstrar joniserande strålning, något som i dagsläget enbart är möjligt kring de kärntekniska anläggningarna.

– Det saknas motsvarande bestämmelse om offentlig insyn när det gäller joniserande strålning vid större anläggningar som inte är kärntekniska anläggningar, säger Peter Frisk, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Därför bör vissa nya bestämmelser införas i strålskyddslagen men även förordningen (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar behöver justeras.

Utöver detta har Strålsäkerhetsmyndigheten identifierat ett antal områden där det krävs kompletterande åtgärder för att genomförandet av strålskyddsdirektivet ska vara fullständigt. Därför föreslår Strålsäkerhetsmyndigheten att regeringen

  • ger Socialstyrelsen uppdraget att, i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten, utreda hur utbildningen för specialistkompetens för sjukhusfysiker säkerställs,
  • ger Socialstyrelsen uppdraget att, i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, utreda hur berättigandebedömningar för medicinsk och icke-medicinsk exponering ska genomföras och vilken myndighet som ska ha huvudansvaret,
  • ändrar förordningen om skydd mot olyckor samt inför de förslag som framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2017:27 Översyn av beredskapszoner.

Ytterligare information: Helene Jönsson, enhetschef enheten för yrkesverksamhet, tel. 08-799 43 74, Peter Frisk, myndighetsspecialist, tel. 08-799 43 66, Marie Wahlin Tideklev, verksjurist, tel. 08-799 42 31, alternativt via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.