Nya beredskapszoner införs runt svenska kärnkraftverk
I enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens förslag har regeringen beslutat om nya beredskapszoner för verksamheter med joniserande strålning. Runt de svenska kärnkraftverken innebär det en inre och en yttre beredskapszon samt en planeringszon med en ungefärlig utsträckning om 5, 25 respektive 100 kilometer. Förändringen är viktig för att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka.
2017 redovisade Strålsäkerhetsmyndigheten, i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Hallands, Södermanlands, Västmanlands och Skånes län samt Lunds kommun och Räddningstjänsten Syd, ett uppdrag till regeringen där myndigheten föreslog att beredskapszonerna för verksamheter med joniserande strålning bör göras om. Nu har regeringen beslutat om en ny förordning (2003:789) om skydd mot olyckor vilket innebär att beredskapszonerna för kärntekniska anläggningar görs om, i enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens förslag.
– Det är bra att beredskapszonerna förändras och att de frågor som identifierades i rapporten 2017 omhändertas, det kommer att förbättra möjligheterna att genomföra effektiva skyddsåtgärder i samband med en kärnkraftsolycka, säger Jan Johansson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Runt de svenska kärnkraftverken införs en inre och en yttre beredskapszon på ungefär 5 respektive 25 kilometer. I zonerna ska jodtabletter vara förhandsutdelade, befolkningen ska kunna varnas skyndsamt och det ska finnas en planering för utrymning och inomhusvistelse. Utrymning av den inre beredskapszonen ska kunna prioriteras framför utrymning av den yttre beredskapszonen. Det införs även en planeringszon där det ska finnas en planering för utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av markbeläggningen, en planering för inomhusvistelse och en planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.
– Detta innebär, när beredskapszonerna är implementerade fullt ut, att Sverige uppfyller internationella krav på beredskap för dessa verksamheter samtidigt som lärdomar från kärnkraftsolyckan i Fukushima har omhändertagits, säger Jan Johansson.
De nya beredskapszonerna ska vara implementerade i svensk beredskapsplanering senast den 1 juli 2022. Det innebär att länsstyrelserna, som ansvarar för räddningstjänsten vid en kärnkraftsolycka, ska uppdatera sin beredskapsplanering enligt kraven i den nya förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Strålsäkerhetsmyndigheten kommer att bidra med det stöd som efterfrågas. Samtidigt kommer myndigheten bland annat att upphandla och lagerhålla jodtabletter, se över larmnivåer på kärnkraftverken, ta fram en nationell strategi för strålningsmätningar, upphandla och driftsätta nya mobila dosinstrument inom kärnenergiberedskapen samt anpassa beslutsstöd och underlag som lämnas till beslutsfattande myndigheter i händelse av en olycka till nya beredskaps- och planeringszoner.
Mer information: Jan Johansson, myndighetsspecialist, via myndighetens pressjour, tel. 08-799 40 20.