Generaldirektören har ordet
För ett drygt halvår sedan tog jag över som generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) efter att ha lämnat motsvarande post på Kemikalieinspektionen. Det är spännande att åter ta sig an en tillsynsmyndighet och jag har redan konstaterat att det finns många likheter, men också skillnader, mellan de två myndigheterna. En viktig likhet är medarbetarnas höga kompetens och stora engagemang för verksamheten. Detta är en av våra allra viktigaste framgångsfaktorer. Det professionella och pragmatiska förhållningssättet hos SSM:s medarbetare är en extra tillgång i hanteringen av ett komplext och samhällsviktigt uppdrag.
Jag har uppskattat att träffa alla kompetenta och professionella medarbetare. Jag har också låtit genomföra en fördjupad intressentanalys för att få en bild av andra aktörers, till exempel tillståndshavarnas och Regeringskansliets, syn på SSM och vår verksamhet. Analysen bekräftar min bild av medarbetarna men visar även att verksamheten har en utvecklingspotential. Jag bedömer att vi har en bra grund att bygga vidare på i den kommande omställningen av myndigheten. Resultatet från Kantar Sifos årliga undersökning av anseendet för svenska myndigheter 2019, där SSM kom på femte plats, förstärker min bild av SSM.
Den 9 oktober invigde miljöminister Isabella Lövin våra nya lokaler i Katrineholm. Med ett etablerat kontor kan de i dag cirka 50 medarbetarna i Katrineholm arbeta fullt ut och effektivt samarbeta med myndighetens medarbetare i Solna och Göteborg.
Under våren lanserade vi vår första externa e-tjänst. E-tjänsten gör det möjligt för verksamhetsutövare att via myndighetens webbplats anmäla verksamhet med strålning som är anmälningspliktig enligt strålskyddslagen.
Riksrevisionen har också i en granskning av statens arbete med att förhindra och hantera kärntekniska olyckor framfört viss kritik mot omfattningen av vår tillsyn av det fysiska skyddet vid kärnkraftverken. Vi har under året återställt förmågan och förstärkt tillsynen inom fysiskt skydd och informationssäkerhet. I samma rapport framkommer att länsstyrelserna uppger att stödet från SSM inom ramen för kärnenergiberedskapen har utvecklats till en god nivå under senare år. Detta är positivt eftersom vi aktivt arbetat med att stödja länsstyrelserna inom detta område.
Sverige är från och med i höst genom ambassadör Mikaela Kumlin Granit ordförande i IAEA:s styrelse. Vi bidrar bland annat med medarbetare på plats i Wien för att stötta henne i det viktiga arbetet.
Våra medarbetare har under året medverkat i flera större internationella granskningar av andra länders system för strålsäkerhet, bland annat i Storbritannien, Tyskland, Kanada, Norge och Litauen. Vi bidrar genom detta till global strålsäkerhet och får värdefull erfarenhet inför IAEA:s granskning av Sveriges arbete inom ramen för den Integrated regulatory review service (IRRS) och Integrated review service for radioactive waste and spent fuel management, decommissioning and remediation (Artemis) som är planerade till 2022 respektive 2023.
Vi har arbetat vidare för att bidra till att stärka den nationella kompetensförsörjningen. Ett led i detta är mötet i vår samverkansplattform, där vi samlar relevanta aktörer från lärosäten, industri och myndigheter. Där diskuterade vi bland annat en metod för att årligen kunna bedöma läget i den nationella kompetensförsörjningen, något vi sedan ska göra regelbundet med start 2020. För att stärka den nationella kompetensförsörjningen går vi även från årsskiftet åter med i Svenskt kärntekniskt centrum (SKC), ett centrum som finansierar kärnteknisk forskning. I SKC är även industrin medfinansiärer och där ingår dessutom tre lärosäten med framstående kärnteknisk forskning och utbildning: KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Syftet är att genom gemensamma satsningar få större utväxling på vår forskningsbudget.
I augusti genomförde vi för andra året i rad International radiological protection school (IRPS) i samarbete med OECD/NEA och Stockholms universitet. Syftet med IRPS är att skapa ett internationellt nätverk med aktiva strålskyddsexperter och ge förutsättningar för en yngre generation att lära och förstå system och filosofi. Föreläste gjorde erfarna experter som i olika utsträckning har varit aktiva i att utveckla krav, standarder och rekommendationer i internationella fora.
Strålsäkerhetsdagarna var framgångsrika i vanlig ordning. Jag inledde konferensen med att berätta om myndighetens allmänna uppdrag och roll. Kärnavfallsrådet presenterade sin undersökning om kompetensförsörjning inom avveckling och avfallshantering i sex andra europeiska kärnkraftsländer. En panel med representanter från industri, akademi, vård och forskningsfinansiärer diskuterade nuvarande och framtida behov av forskning i Sverige.
Vi var åter på plats i Almedalen, i år med två seminarier på temat säkerhetskultur.
Den 25 september skrev jag under en avsiktsförklaring för att inom ramen för GD-forum samverka för genomförande av FN:s agenda 2030. Genom GD-forumet vill vi som myndighet visa på ansvar och ledarskap för att genomföra Agenda 2030 och uppnå de globala målen för hållbar utveckling.
Olika typer av hudcancer är de snabbast ökande cancerformerna i Sverige. Det är därför särskilt glädjande att regeringen under året tillfört myndigheten särskilda medel för hudcancerprevention. Medlen har främst använts för olika kommunikationsinsatser för att få människor att ändra sitt solningsbeteende.
Under året har en av modern tids största kärnkraftsövningar genomförts. Övningen som kallades Havsörn genomfördes i Uppsala län. SSM deltog både i övningen och i planeringen. Övningar är ett av de bästa verktygen för att stärka vår förmåga att hantera kärnkraftsolyckor. Min bedömning är att vi genom övningen har skaffat oss värdefulla erfarenheter som kommer att bidra till att utveckla kärnenergiberedskapen.
Det har således varit ett händelserikt år. Jag ser med tillförsikt fram emot att tillsammans med mina medarbetare bygga ett ännu starkare och effektivare SSM.