Generaldirektören har ordet
Ny organisation för effektivare arbete
Den 1 juni sjösatte vi vår nya organisation. Den bygger på de uppdrag vi har: tillståndsprövning, tillsyn, normering, kunskapsförsörjning och beredskap. Genom att till exempel samla all tillsyn på en avdelning kan vi lättare skapa enhetliga arbetssätt. Samtidigt undviker vi potentiella rollkonflikter och har bättre förutsättningar att prioritera inom vart och ett av deluppdragen. Under hösten har vi arbetat med att få den nya organisationen att landa. Med denna organisation bedömer jag att vi har mycket goda förutsättningar att nå vår strategiska målbild och visionen om ett strålsäkert samhälle. Vi fokuserar på särskilda utvecklingsområden som är viktiga för att myndigheten bättre ska kunna leva upp till omvärldens krav och förväntningar.
Några av årets viktiga händelser och beslut
En viktig milstolpe i arbetet med att modernisera vårt regelverk nåddes när jag i slutet av året fattade beslut om de nya föreskrifterna för dels konstruktion, värdering och redovisning samt drift av kärnkraftsreaktorer, dels för omhändertagande av kärntekniskt avfall. Vi fortsätter nu med övriga delar av den nya författningssamlingen.
Under 2021 har vi tagit emot nya uppdrag inom personalsäkerhet och registerkontroll från Svenska kraftnät, och med nya medarbetare på plats har vi satt igång verksamheten.
Byggandet av det civila försvaret fortsätter och vi har under året prioriterat att stödja Försvarsmakten, men vi har också vidtagit flera åtgärder som kommer att öka Strålsäkerhetsmyndighetens uthållighet vid höjd beredskap. År 2021 är också första året som Strålsäkerhetsmyndigheten fått särskilda medel av regeringen för arbetet med civilt försvar. Vi har använt dessa medel för att finansiera beredskapsåtgärder, men också för att rekrytera nya medarbetare som ska arbeta inom detta område. Min bedömning är därför att vi står väl rustade för att fortsätta detta viktiga arbete under 2022.
Frågan om hur, och var, det använda kärnbränslet ska slutförvaras är i flera avseenden aktuell. I början av 2021 överlämnade vi till regeringen vår granskning av SKB:s så kallade LOT-försök, och i samband med det deltog vi i ett sammanträde i riksdagens näringsutskott. Vi har också besvarat två remisser från regeringen som berörde dels frågan om utökad mellanlagring i Clab i Oskarshamn, dels frågor kopplade till beständigheten hos den kapsel som är tänkt att användas vid slutförvaringen.
Vårt internationella arbete för stärkt strålsäkerhet
Våren 2021 var det 35 år sedan olyckan i Tjernobyl och 10 år sedan olyckan i Fukushima. Som en konsekvens av olyckan i Fukushima genomfördes omfattande analyser, så kallade stresstester, av alla europeiska kärnkraftverk. Dessa analyser granskades inom den rådgivande gruppen till EU-kommissionen, ENSREG, och nationella handlingsplaner togs fram. Av de drygt 60 punkter som togs fram för de svenska kärnkraftverken kan nämnas införandet av nya beredskapszoner, som träder i kraft under 2022, samt oberoende härdkylningsfunktion, som var införda till årsskiftet 2020/2021. Åtgärderna i handlingsplanen är nu genomförda och en slutredovisning har tagits fram till ENSREG.
Jag har fått förtroendet att leda arbetet i HERCA, den grupp som samlar de europeiska myndigheterna i arbetet med att stärka strålskyddet. Viktiga uppgifter den närmaste tiden kommer att vara att genomföra strategin för att fokusera och effektivisera arbetet inom HERCA, samt att göra organisationens röst hörd i samband med revideringen av Internationella strålskyddskommissionens (ICRP) rekommendationer. Det svenska EU-ordförandeskapet våren 2023 ger oss en extra möjlighet att arbeta aktivt med strålskyddsfrågor både inom EU och internationellt. Det ger oss också en plattform för vårt arbete att uppnå Strålsäkerhetsmyndighetens egen strategiska målbild.
Mycket av det internationella samarbetet för strålsäkerhet bedrivs inom FN:s internationella atomenergiorgan (IAEA). För att stödja det svenska arbetet inom IAEA i teknik- och strålsäkerhetsfrågor har vi sedan 2019 en av våra medarbetare på plats vid ambassaden i Wien. Vid den årliga generalkonferensen höll Strålsäkerhetsmyndigheten i två sidoevenemang om tillsyn vid medicinska bestrålningar och om samreglering av kärnsäkerhet, fysiskt skydd och strålskydd. I samband med generalkonferensen förnyade vi också bilaterala samarbetsavtal med Kanada och USA.
Agenda 2030, ett gemensamt uppdrag
De globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling är viktiga ledstjärnor för vårt arbete. Jag deltar aktivt i GD-forum, en plattform för samverkan mellan myndigheter för att genomföra Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen i statsförvaltningen. Där är vi med och driver myndigheternas samverkansarbete framåt. Varje år arrangeras till exempel en nätverkskonferens, där årets tema var Agenda 2030 som hävstång för återuppbyggnaden efter pandemin. Ett högst aktuellt ämne för oss alla.
Under oktober deltog jag i en mentorskapsworkshop för japanska och rumänska kvinnliga studenter där jag fick möjlighet att dela mina erfarenheter av att som kvinna göra karriär inom naturvetenskap och teknik. Workshopen genomfördes digitalt i OECD/NEA:s regi, och det var också en bra möjlighet att få ytterligare inblickar i hur olika kulturella frågor spelar in i hur unga kvinnor ser på sina karriärmöjligheter och vilka hinder de möter.
Strålsäkerhetsmyndigheten har under året gjort en kartläggning av möjligheterna att på ett bredare plan bidra till de globala hållbarhetsmålen under Agenda 2030. Det skulle kunna göras genom en utvidgning av det etablerade internationella utvecklingssamarbetet i Östeuropa mot nya länder. Även nya tillämpningar av strålning inom områden såsom rent vatten, havsmiljöfrågor, medicinska tillämpningar och stöd till normativ utveckling skulle kunna omfattas. Strålsäkerhetsmyndigheten har lång erfarenhet av att genomföra internationellt utvecklingssamarbete och har under de senaste åren fått förtroende att genomföra biståndsprojekt på strålsäkerhetsområdet med finansiering från Sida, EU
och andra internationella organisationer. Vårt fortsatta arbete omfattar att ta fram en strategi för det internationella arbetet med Agenda 2030, samt att etablera kontakter med nya mottagarländer i samverkan med Sida och internationella organisationer som EU och IAEA.
Tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC) och en större samverkansgrupp har vi arbetat med ett regeringsuppdrag om hudcancerprevention. En del av uppdraget har genomförts i form av kampanjer för att påverka solbeteendet och därmed, på sikt, bidra till en minskning av antalet hudcancerfall. Karaktären Sanny har på ett humoristiskt sätt förmedlat våra solråd, och många har tagit del av vårt budskap i filmer och annonser, samt besökt webbtjänsten ”min soltid” som hjälper till att uppskatta hur länge det går att vara i solen utan att bränna sig.
Alternativa arbetssätt i en vardag präglad av pandemin
Nu har vi lämnat ännu ett år präglat av pandemin bakom oss. De restriktioner som pandemin medfört innebär att vi delvis behövt arbeta annorlunda mot vad vi vanligen gör. En del av tillsynen i verksamheter där vi bedömer att strålsäkerheten är under kontroll har vi valt att skjuta framåt i tiden. Det gäller exempelvis tillsyn mot sjukvården som varit hårt ansatt av pandemin. En del tillsyn har vi kunnat bedriva på distans medan annan har bedrivits på plats. Pandemin kommer att fortsätta prägla vår vardag men i vilken omfattning får framtiden utvisa.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla våra medarbetare som på ett förtjänstfullt sätt bedrivit vår verksamhet trots utmaningarna med en stor omorganisation och pandemin.
Nina Cromnier