Generaldirektören har ordet
Säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats och Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om militära angrepp mot kärntekniska anläggningar och hot om kärnvapen. Sedan kriget bröt ut har vi hanterat ett stort antal frågor och uppdrag gällande Ukraina. Vi har lämnat underlag till regeringen, lämnat stöd till de svenska ambassaderna i Ukraina och Moldavien och deltagit i media. Vi har även bistått Ukraina med både expertkunskap och utrustning.
Kriget har också intensifierat arbetet med att hitta hållbara lösningar för den elektrifiering som nu är i full gång. Intresset för att bygga nya kärnkraftsreaktorer har ökat både i Sverige och internationellt. Vi har av regeringen fått i uppdrag att se över vilken utveckling av regelverk och andra åtgärder som behövs för att det ska finnas förutsättningar att nyttja både befintlig och framtida kärnkraft. För att kunna stå förberedda har vi tilldelats extra anslag för de kommande åren.
En ny fas inleddes i januari 2022 då regeringen gav tillstånd till ett system för slutförvaring av det använda kärnbränslet. Vid det stora internationella granskningsmötet under Kärnavfallskonventionen, som hölls vid FN:s atomenergiorgan, IAEA, i Wien i somras, fick Sverige en särskild utmärkelse för förmågan att hantera de mycket utmanande frågor som är kopplade till att ta fram, granska och godkänna en ansökan om ett slutförvarssystem. I den stegvisa processen som nu tar vid kommer vi att granska de underlag som industrin tar fram inför själva uppförandet och idrifttagningen av anläggningarna.
På begäran av regeringen genomförde IAEA i november en granskning av Sveriges regelverk för kärnsäkerhet och strålskydd, en så kallad Integrated Regulatory Review Service, IRRS. Granskningsteamet bestod av representanter från strålsäkerhetsmyndigheter över hela världen. Inför granskningen hade vi, tillsammans med Regeringskansliet, gjort en egenvärdering av de områden som granskningen omfattade. Att på detta sätt få internationella kollegors synpunkter och rekommendationer är mycket värdefullt och bidrar till vår fortsatta utveckling.
IRRS-granskningen resulterade bland annat i att DosReg, Strålsäkerhetsmyndighetens webbverktyg för insamling av dosuppgifter från medicinska exponeringar, fick en särskild utmärkelse. Vårt mål för medicinska exponeringar är att dessa ska vara berättigade och optimerade. Kunskap om vilka stråldoser patienter får vid olika typer av radiologiska undersökningar är en förutsättning för optimering av strålskyddet. I optimeringsarbetet är det värdefullt att kunna jämföra stråldoser och undersökningstekniker för en viss typ av undersökning i den egna verksamheten och relatera till motsvarande stråldoser på andra kliniker. För att möta detta behov har vi utvecklat ett webbverktyg där sjukvården både kan rapportera sina egna dosuppgifter och få återkoppling i realtid på hur de stråldoser de rapporterat står sig i förhållande till referensnivåer och andra kliniker. Ett viktigt steg för att fortsätta minska den oönskade strålningen i vården.
Under våren 2023 kommer Sverige också genomgå en IAEA-ledd granskning av vårt system för omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, en så kallad Artemis-granskning.
Jag vill tacka alla medarbetare för alla goda insatser detta utmanande år, 2022. Nu ser jag fram emot 2023 då vi bland mycket annat kommer att bidra till det svenska EU-ordförandeskapet.
Nina Cromnier