Generaldirektören har ordet
Strålsäkerhetsmyndigheten har en mycket bred verksamhet som kopplar till olika slag av strålning och ett brett spektrum av aktörer.
Inom flera områden har det under året tagits delvis nya grepp. När det gäller användning av strålning inom hälso- och sjukvård respektive industri har två mycket intressanta sammanställningar publicerats med analyser av det samlade resultatet från flera års tillsyn. Det ger viktig återföring av erfarenheter inom områden där utövarna är många och ibland små. Vi har också ökat vår tillsyn av verksamheter som gör kosmetiska ingrepp med laser, en delvis ganska omogen bransch där vi ofta sett brister i regelefterlevnad och tyvärr en del konstaterade strålskador. Vårt långsiktiga och idoga arbete med kunskapsuppbyggnad och upplysning om elektromagnetisk strålning och solningsbeteenden fortsätter oförtrutet.
Regeringen har pekat ut skapandet av förutsättningar för etablering av ny kärnkraft som en av sina viktigaste prioriteringar – både för att säkra ny planerbar elproduktion i Sverige och för att genom fossilfri energiproduktion bidra till Sveriges klimatarbete. Frågor kring ny kärnkraft har därför starkt påverkat Strålsäkerhetsmyndighetens arbete under året. Vi har tillförts betydande ny finansiering för att bygga upp resurser och kompetens internt och bidra till stärkning av nationell kompetens. Eftersom ingen ny reaktor har tillståndsprövats i Sverige det senaste halvseklet och det dessutom har skett en avsevärd utveckling av både kravbild och reaktorteknik behöver vi inom myndigheten utveckla våra arbetssätt och formerna för tillståndsprövning av nya kärnkraftsreaktorer.
Internationellt samarbete och erfarenhetsutbyte är en viktig del av Strålsäkerhetsmyndighetens arbete, och i detta ingår att vi ibland blir granskade. FN:s atomenergiorgan, IAEA, genomförde våren 2023 en detaljerad granskning av Sveriges system för hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle, avveckling och sanering (ARTEMIS). Sverige fick ett antal rekommendationer i frågor som kräver utveckling. Mycket glädjande är att Sverige också fick en – sällan utdelad – så kallad Good Practice. Den fick vi för vårt breda, långsiktiga och framgångsrika arbete med att utveckla ett koncept för att ta hand om använt kärnbränsle.
Säkerhetsläget globalt och i vårt närområde är fortsatt allvarligt, med en omvärldsutveckling som är svår att förutsäga. Även detta har starkt påverkat vårt uppdrag det gångna året. Som en av få myndigheter medverkar SSM i flera beredskapssektorer – Energiförsörjning respektive Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. Vi har en viktig roll för att Sverige ska kunna etablera och upprätthålla en förmåga att hantera nukleära och radiologiska nödsituationer under höjd beredskap och krig, och behöver fortsätta utveckla vår verksamhet för att leva upp till förväntningar och behov.
På en intensiv och givande myndighetsdag diskuterade vi hur vi kan samarbete mera och bättre för att leverera på vårt uppdrag effektivt och med hög kvalitet. Den omorganisation som initierats under hösten och nu gradvis verkställs kommer att ge oss goda förutsättningar att både bli fler och göra mer.
Jag vill tacka alla mina kollegor för utmärkta insatser under 2023 och ser fram emot att tillsammans med er under 2024 fortsätta utveckla Strålsäkerhetsmyndigheten – och göra Sverige mer strålsäkert.
Michael Knochenhauer