Enligt finansieringslagen skall kärnkraftföretagen, i praktiken Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), årligen till Statens kärnkraftinspektion (SKI) lämna en beräkning över kostnaderna för att omhänderta det använda kärnbränslet och för avvecklingen och rivningen av kärnkraftverken. Efter att SKI granskat och värderat kostnadsberäkningarna lämnar SKI ett förslag till regeringen på avgiften som skall tas ut av kärnkraftföretagen per producerad kWh elenergi. Förutom avgiften skall SKI också lämna förslag på säkerhets belopp som skall omfatta kostnader som inte täcks av redan inbetalda avgifter. Reaktorägarna måste enligt finansieringslagen ställa säkerheter för det fall det visar sig att fonderade avgiftsmedel skulle vara otillräckliga orsakad aven förtida avställning av reaktorer eller att framtida kostnader för att omhänderta det använda kärnbränslet samt att avveckla och riva reaktorerna visar sig vara underskattade.
De framtida totala kostnaderna som följer av finansieringslagen är beräknade att uppgå till omkring 48 miljarder kronor i prisläge januari 1998. Därav beräknas kostnaderna för djupförvaring av det använda kärnbränslet i SKB:s program uppgå till omkring 12 miljarder kronor. SKB:s beräkningar omfattar kostnaderna för lokalisering, uppförande och drift aven djupförvarsanläggning för det använda bränslet som följer av KBS 3-konceptet och en bergrumsanläggning för annat långlivat avfall som planeras i anslutning till förvaret för det använda kärnbränslet I kostnadsberäkningarna ingår också rivning och förslutning av anläggningen sedan allt bränsle och det långlivade avfallet är deponerat i djupförvaret. Beräkningarna grundas på aHt det bränsle som uppkommer vid drift av de svenska 12 reaktorerna under 25 års tid och för varje driftår därutöver.