SSM perspektiv
Bakgrund
I och med avveckling och rivning av ett flertal kärnkraftsreaktorer i Sverige har Strålsäkerhetsmyndigheten identifierat att ansökningar om dispens, så kallad riktad friklassning, för att deponera lågaktivt avfall (VLLW) kan komma att öka. En avfallsdeponi som tagit emot ett flertal omgångar med avfall från riktade friklassningar godkända av myndigheten är Fortum Waste Solution AB:s deponi för farligt avfall i Norrtorp, Kumla. En förutsättning för dispens att deponera lågaktivt avfall (VLLW) är att den planerade hanteringen inte kan antas medföra en oacceptabel risk för att människor eller miljön utsätts för skadlig verkan av strålning (enligt 7 kap. 6 § strålskyddsförordningen). Eftersom det ofta rört sig om mycket låga beräknade stråldoser till allmänheten har varje enskilt inkommet ärende med dispensansökan hittills endast riskbedömts var för sig av myndigheten inför beslut om riktad friklassning. Men utifrån att denna typ av avfallsströmmar kan komma att öka i närtid i och med avveckling av ett flertal reaktorer finns ett behov på myndigheten att få en översikt av hur hela riskbilden ser ut för deponin. Myndigheten har därför finansierat ett uppdrag om att utföra en platsspecifik biosfärsmodell för Fortums deponi i Norrtorp som en del av en radiologisk riskbedömning av det lågaktiva avfall som redan deponerats hos Fortum och vilka marginaler ur strålskyddssynpunkt som finns för att bevilja att ytterligare avvecklingsrelaterat avfall deponeras där.
Syfte
Uppdraget omfattade att utföra en radiologisk riskbedömning av deponering av avvecklingsrelaterat avfall på Fortums deponi i Norrtorp inklusive att utveckla en platsspecifik biosfärsmodell för deponin och att presentera detta i en rapport. Riskbedömningen skulle omfatta risk för människans hälsa och miljön till följd av joniserande strålning och ta hänsyn till tidigare deponerat avfall på deponin som har godkänts av myndigheten för att få en helhetssyn i konsekvensanalysen för sådant avfall. Den platsspecifika biosfärsmodellen för deponin skulle inkludera platsspecifika parametrar så som till exempelvis deponins utformning, deponins utveckling, deponeringsplatser för aktuellt och tidigare deponerat avfall, utloppsvägar för lakvatten och recipienter i omgivningen. Uppdraget genomfördes med syftet att vara ett stöd för myndigheten i pågående och kommande granskning av ansökningar om deponering av radioaktivt förorenat avfall vid Fortums deponi i Norrtorp.
Resultat
Uppdraget utfördes av Xu Environmental Consulting AB och Aleksandria Sciences Ltd. Metoder som använts för den utförda radiologiska riskbedömningen är en kombination av dokumentgranskning, reproducering av modeller och oberoende modellering. Rapporter från tidigare dispensansökningar och avfallsdeponering vid Fortums deponi i Norrtorp har granskats och modellering utfördes med syfte att reproducera resultat från tidigare dosberäkningar i tre hanterade ärenden. Resultaten visar på god överensstämmelse med skillnaden att för de reproducerade resultaten användes fördelningskoefficienter (Kd) istället för urlakningsfaktorer samt att antaganden och valda parametrar skulle kunna motiveras tydligare i de granskade modellerna.
I den utförda oberoende modelleringen har ISAM och BIOMASS metoder använts. Recipienten, också kallad biosfärsobjekt eller landskapsdosobjekt, har identifierats för dosberäkningar med hjälp av platsspecifika data inhämtade från bl. a. SMHI, Lantmäteriet och SGU. Ett flertal scenarion och beräkningsfall redovisas här i en radiologisk riskbedömning av Fortums deponi i Norrtorp. Extrema förhållanden har antagits för att studera osäkerheter och känslighet i både deterministiska och probabilistiska beräkningar. Syftet med detta har varit att lyfta fram nyckelfaktorer som kan ha en signifikant effekt på dosberäkningarna och att föreslå att SSM fokuserar på dessa nyckelfaktorer i kommande granskningar av ansökningar om riktad friklassning för deponering. Exempel på sådana nyckelfaktorer är infiltrationshastighet genom avfallet, grundvattenflöde och antagen utspädning i brunnscenariot.
Stråldoser till miljön, speciellt fisk, beräknades med ERICA-verktyget vara långt under screeningvärdet 10 mikroGy/h. Stråldoser till allmänheten för det uppskattade inventariet av redan deponerat avfall beräknades vara under kriteriet 10 mikroSv per år i 100 000 år i beräkningsfallet med extremt låg utspädning och en konstant infiltrationshastighet. I andra beräkningsfall överstegs kriteriet vid olika tidpunkter. De olika beräkningsfallen ska dock inte tolkas som att deponin inte är strålsäker utan syftar till att identifiera viktiga parametrar i dosberäkningarna. Osäkerheten i beräkningarna ökar även över tid, speciellt efter 1000 år, eftersom konstanta biosfärsförhållanden har antagits i dessa modeller.
Slutsatser
Modelleringen som utfördes i detta uppdrag har använt nya tekniker med tillgängliga platsdata för att karakterisera landskapsdosobjektet. Detta har resulterat i en platsbeskrivning som representerar den specifika platsen i en större utsträckning än i tidigare dosberäkningar. En vidare utveckling av dosmodellering för denna plats skulle ha nytta av en noggrannare studie av den ytnära hydrologin i området och en bättre förståelse av faktiska utsläpp av radionuklider från avfallet som deponerats i deponin. En strukturerad vägledning från SSM för ansökningar om riktad friklassning för deponering kan även vara värdefullt.