2021:12 Magnetfält runt nätstationer

SSM perspektiv

Bakgrund

Transformatorstationer (TRAFO) kan i sitt närområde ge starkt förhöjda magnetfält. Ibland placeras sådana stationer relativt nära bostadsmiljöer och även stationer placerade i bostadshus förekommer. De stationer som placeras på detta sätt är stationer som ger en spänningstransformation från ca 11 kV ner till 400 V som är den fasspänning som fnns i våra bostäder (detta motsvarar 230 V mellan fas och nolla). Stationerna ger vanligtvis tydligt förhöjda fält inom några meters avstånd så det är endast stationer placerade relativt nära bostadsmiljöer som på ett betydande sätt bidrar till människors exponering.

För ett antal år sedan presenterade Strålsäkerhetscentralen (STUK) som är den fnska motsvarigheten till Strålsäkerhetsmyndigheten en studie av magnetfältsnivåer i närområdet till transformatorstationer i ferbostadshus. STUK observerade vid dessa mätningar magnetfältsnivåer som vida överskred gällande referensvärdesnivåer. Syftet med denna studie var att undersöka hur det ser ut i Stockholm. Uppdraget inkluderade såväl en kartläggning av transformatorstationer inbyggda i ferbostadshus som att beskriva nivåerna för exponering av uppkomna magnetfält.

Resultat

Det visade sig att det var svårt att genomföra en kartläggning av det totala antalet TRAFO:s som ligger placerade så att de ger en tydligt förhöjd magnetfältsexponering till boendemiljöer och följaktligen brast även studien när det gäller att ge information om hur fördelningen mellan olika designkategorier ser ut i Stockholm.

Det visade sig också vara svårt att få tillgång till stationer som var placerade i direkt anslutning till eller i bostadshus. Mätningar har utförts på fem objekt i Stockholmsområdet. Inget av dessa objekt har varit stationer inhysta i bostadshus eller i direkt anslutning till bostadshus/ kontorshus.

Samtliga undersökta stationer var utförda enligt äldre praxis och standarder för byggsätt. Inget av de undersökta objekten har alltså varit designat för att begränsa exponeringen för magnetfält. Det innebär att resultaten rimligen ger en bra bild av ett värsta fall scenario för de bostäder som fnns i anslutning till eller inhyser sådan station. Det framgår att mycket nära väggen på lågspänningssidan av stationerna kan magnetfälten i vissa fall ligga i nivå med gällande referensvärden men redan på några få decimeters avstånd har fälten reducerats till nivåer som har marginal till referensvärdena. På några meters avstånd är exponeringen vanligtvis nere på de magnetfältsnivåer som vanligtvis förekommer i bostäder.

Ett viktigt resultat är att byggsättet har en stor inverkan på exponeringen av magnetfält. Exempelvis fnns risk för att stora lokala fältkoncentrationer uppstår när strömskenor som ligger nära väggar leder starka strömmar. En observation som rapporterades var att det verkar som själva transformatorerna många gånger utgör en underordnad källa för exponering jämfört med fördelningsskenor och kablar. Det medför att förbättringar primärt kan erhållas genom skärmning av magnetfält och en mer ändamålsenlig utformning av lågspänningsställverk inklusive fördelningar och kablar. Det framgår att de uppmätta magnetfälten avtar kvadratiskt i styrka med avståndet från transformatorn.

Relevans

Den undersökta typen av TRAFO:s (transformering från ca 11 kV till 400 V) ger i sitt närområde men endast där en tydligt förhöjd magnetfältsnivå. Endast i undantagsfall når fältnivåerna referensvärdesnivåer men resultaten indikerar att det inte är osannolikt att TRAFO:s inhysta i bostadshus eller i direkt anslutning till bostadshus i Sverige ger nivåer som tydligt överskrider de exponeringsnivåer som vanligtvis fnns i bostadshus. Det är miljöbalken1 som ska beaktas när det görs en bedömning av eventuella behov av exponeringsbegränsande åtgärder. Skälet till att miljöbalken blir tillämplig är för att det rör sig om magnetfält från kraftöverföring som enligt balken benämns som miljöfarlig verksamhet och som inte är tillståndspliktig enligt strålskyddslagen.

Ett viktigt resultat av studien är att de observationer som rapporterats inte tyder på att exponeringsnivåerna i bostäder i Stockholm skulle kunna påverkas på samma sätt som den fnska studien observerat i bostäder i Finland. Detta gäller alltså även då äldre praxis och standarder för byggsätt använts. Nyare byggsätt förväntas dessutom ge tydligt lägre exponering.

Behov av vidare forskning

Denna studie har enbart tittat på TRAFO:s placerade utomhus i Stockholmsområdet. En större studie som också innefattar inhysta TRAFO:s och också i mindre svenska städer skulle ge mera komplett bild av situationen i Sverige. Utifrån myndighetens kunskap är det dock på glesbygden ovanligt med inhysta TRAFO:s och studien indikerar att denna typ av TRAFO vanligtvis ger obetydlig exponering till omgivningen om vi undantar det absoluta närområdet.
Förekomsten av nätstationer i anslutning till skolor och förskolor bör särskilt kartläggas.

¹ Miljöbalken https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808

  • Författare: Jelena Stojadinovic, Karl-Arne Markström, Eskil Bendz AFRY, Solna
  • Utgivare: SSM
  • Utgivningsdatum: 2021-05-18
  • Antal sidor: 64