Din avgränsning ger 91 träffar.
-
Tubbrott i en tryckvattenreaktor
Svenska tryckvattenreaktorer har tre ånggeneratorer som innehåller tusentals tuber. Reaktorns kylvatten (primärkrets) leds genom tuberna i ånggeneratorerna som överför värme till turbinsidan (sekundärkrets). På så sätt produceras ångan som får turbinen att rotera. Tuberna är en säkerhetsbarriär mellan kärnkraftverkets...
Innehållstyp: Artiklar -
Nödkylning av en tryckvattenreaktor
En tryckvattenreaktor har olika kretslopp med vatten som skiljs åt i ånggeneratorerna. Det gör att energin kan flyttas utan att vattnet blandas. Vattnet i reaktorhärden hör till primärkretsen.
Innehållstyp: Artiklar -
Snabbstopp i en kokvattenreaktor
En reaktor snabbstoppas för att omedelbart avbryta kärnklyvningen. Det sker automatiskt när vissa säkerhetskrav inte är uppfyllda, men kan också göras manuellt. Styrstavarna förs in i reaktorhärden på cirka fyra sekunder.
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle
Här kan du läsa Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. I den beskriver SKB sin planering för att göra slutförvaret så strålsäkert som möjligt. ...
Innehållstyp: Artiklar -
Slutförvarets utveckling
Strålsäkerhetsmyndigheten och myndighetens föregångare har under flera decennnier följt projektet att ta fram en plats och metod för ett slutförvar för använt kärnbränsle. På mitten av 1970-talet inledde kärnkraftsindustrin de första geologiska studierna för att kartlägga lämpliga platser i Sverige för slutförvaring...
Innehållstyp: Artiklar -
Ansökningar, metod och platsval
Under 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sina ansökningar för en inkapslingsanläggning och en slutförvarsanläggning till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning. Ansökningarna är omfattande och det ingår bland annat bilagor där SKB motiverar val av metod och plats. Det finns även en redovisning om...
Innehållstyp: Artiklar -
Beredskaps- och planeringszoner
Runt de svenska kärnkraftverken, kärnbränslefabriken i Västerås och det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn finns så kallade beredskaps- och planeringszoner.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnkraftsolyckor i världen
Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands
Vid en olycka på ett kärnkraftverk utomlands går ett larm från det internationella atomenergiorganet IAEA eller EU till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som är Sveriges nationella kontaktpunkt för radiologiska nödsituationer utomlands. SMHI för vidare larmet till Strålsäkerhetsmyndigheten som kan larma övriga berörda...
Innehållstyp: Artiklar -
Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige
Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.
Innehållstyp: Artiklar