Sök

Din avgränsning ger 738 träffar.

• Slutförvarets utveckling

  Strålsäkerhetsmyndigheten och myndighetens föregångare har under flera decennnier följt projektet att ta fram en plats och metod för ett slutförvar för använt kärnbränsle. På mitten av 1970-talet inledde kärnkraftsindustrin de första geologiska studierna för att kartlägga lämpliga platser i Sverige för slutförvaring...

  Innehållstyp: Artiklar

• Ansökningar, metod och platsval

  Under 2011 lämnade Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) in sina ansökningar för en inkapslingsanläggning och en slutförvarsanläggning till Strålsäkerhetsmyndigheten för granskning. Ansökningarna är omfattande och det ingår bland annat bilagor där SKB motiverar val av metod och plats. Det finns även en redovisning om...

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålskolan – en poddserie om strålning

  Ställ frågor till Strålskolan Strålning på ett enkelt sätt Strålskolan är en poddserie från Strålsäkerhetsmyndigheten där vi i ett antal avsnitt går igenom vad strålning är, hur den uppkommer, vilka risker det finns och vad man kan använda den till. Nya avsnitt läggs upp kontinuerligt så fort de är klara.

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålsäkerhetens historia

  I Strålsäkerhetens historia tas du under fem avsnitt med på en historisk resa där vi får höra hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.

  Innehållstyp: Artiklar

• Inneslutningen i en tryckvattenreaktor

  Reaktorinneslutningen är en av de säkerhetsbarriärer som skyddar omgivningen från radioaktiva utsläpp vid en olycka. Faktabladet beskriver hur inneslutningen i svenska tryckvattenreaktorer är konstruerade för detta.

  Innehållstyp: Publikationer

• Så fungerar en tryckvattenreaktor

  I Sverige finns två typer av reaktorer – kok- och tryckvattenreaktorer. Faktabladet beskriver principen för hur elektricitet alstras i en tryckvattenreaktor.

  Innehållstyp: Publikationer

• Kärnkraftsolyckor i världen

  Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands

  Vid en olycka på ett kärnkraftverk utomlands går ett larm från det internationella atomenergiorganet IAEA eller EU till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som är Sveriges nationella kontaktpunkt för radiologiska nödsituationer utomlands. SMHI för vidare larmet till Strålsäkerhetsmyndigheten som kan larma övriga berörda...

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige

  Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.

  Innehållstyp: Artiklar

• Så förbereder vi för ny kärnkraft i Sverige

  Regeringen satsar på ny kärnkraft och Strålsäkerhetsmyndigheten förbereder sig inför kommande tillståndsprövningar. ”När en ansökan lämnas in till oss är vi redo att pröva den effektivt och se till att tekniken, platsen och organisationen som ansöker om att få bygga reaktorer uppfyller kraven på strålsäkerhet”,...

  Innehållstyp: Artiklar