Sök

Din avgränsning ger 30 träffar.

• Beredskap vid olyckor

  För att snabbt kunna agera om en radiologisk nödsituation uppstår har Strålsäkerhetsmyndigheten och andra beredskapsmyndigheter bemanning dygnet runt, året om. Här nedan kan du läsa mer om beredskap vid olika tänkbara nödsituationer och hur vårt övervakningssystem är uppbyggt.

  Innehållstyp: Artiklar

• Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar strålningen i vår omvärld

  Strålsäkerhetsmyndigheten övervakar joniserande strålning i omgivningen på flera sätt. Orsaken är att vi ständigt ska vara medvetna om den strålning som människor och miljö i Sverige utsätts för. Om nivån av radioaktiva ämnen skulle öka har myndigheten beredskap dygnet runt för att, vid behov, snabbt kunna hantera...

  Innehållstyp: Artiklar

• Beredskaps- och planeringszoner

  Runt de svenska kärnkraftverken, kärnbränslefabriken i Västerås och det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn finns så kallade beredskaps- och planeringszoner.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnkraftsolyckor i världen

  Det har skett tre större kärnkraftsolyckor i världen: en i Harrisburg (USA) 1979, en i Tjernobyl (nuvarande Ukraina) 1986 och en i Fukushima (Japan) 2011.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka utomlands

  Vid en olycka på ett kärnkraftverk utomlands går ett larm från det internationella atomenergiorganet IAEA eller EU till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), som är Sveriges nationella kontaktpunkt för radiologiska nödsituationer utomlands. SMHI för vidare larmet till Strålsäkerhetsmyndigheten som kan larma övriga berörda...

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnenergiberedskap vid kärnteknisk olycka i Sverige

  Om en olycka inträffar på ett svenskt kärnkraftverk eller annan kärnteknisk anläggning kommer alla i närheten varnas genom informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Då är det viktigt att du följer de instruktioner som förmedlas.

  Innehållstyp: Artiklar

• Hur skadar strålning

  Strålning kan påverka kroppens celler så att de skadas eller dör. Cellerna kan repareras, men är strålningen mycket kraftig hinner kroppen inte reparera cellerna. Då kan så många celler skadas att hela organ slutar fungera. Detta kallas akuta skador. Det krävs en mycket hög stråldos under kort tid för att akuta skador ska...

  Innehållstyp: Artiklar

• Frågor och svar om Ukraina

  Med anledning av det pågående kriget i Ukraina har vi samlat frågor och svar (FAQ) på den här sidan, till exempel om hur Sverige kan påverkas vid en kärnkraftsolycka eller kärnvapenexplosion i Ukraina.

  Innehållstyp: Artiklar

• Frågor och svar om kärnvapen

  Här har vi samlat frågor och svar om konsekvenser av nedfall från en kärnvapenexplosion.

  Innehållstyp: Artiklar

• Vårt uppdrag inom civilt försvar

  Det civila försvaret ska skydda Sveriges befolkning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga och upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar vid krig. Det handlar om att samhället ska fungera på en acceptabel nivå även...

  Innehållstyp: Artiklar