Sök

Din avgränsning ger 49 träffar.

• Slutförvar för använt kärnbränsle

  Använt kärnbränsle behöver förvaras i slutförvar under lång tid. Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) uppdrag är att uppföra och driva ett geologiskt slutförvar för använt kärnbränsle. Att utforma ett slutförvar är komplicerat. SKB har arbetat i flera decennier med att komma fram till en metod och...

  Innehållstyp: Artiklar

• Forskning-Utveckling-Demonstration (Fud)

  De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, de så kallade reaktorinnehavarna, ska redovisa ett forskningsprogram vart tredje år. Strålsäkerhetsmyndigheten granskar programmet och regeringen beslutar om det kan godkännas.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kärnavfallskonventionen

  Enligt uppdrag från regeringen sammanställer Strål­säker­hets­myndig­heten var tredje år en nationell rapport om hur Sverige uppfyller kraven i konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om hanteringen av radioaktivt avfall, den så kallade kärnavfallskonventionen (på engelska Joint...

  Innehållstyp: Artiklar

• Centralt mellanlager för använt kärnbränsle (Clab)

  Clab är en förkortning för Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. Vid Clab, som ligger i Oskarshamn, lagras allt använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. Varje år kan lagret ta emot 300 ton bränsle. Även vissa mycket radioaktiva delar från kärnkraftsreaktorer lagras vid Clab.

  Innehållstyp: Artiklar

• Slutförvar för radioaktivt avfall och använt kärnbränsle

  Den som producerar radioaktivt avfall ansvarar också för att slutförvara det. De som har tillstånd för kärnkraftsreaktorer, de så kallade reaktorinnehavarna, har gett Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) i uppdrag är att hantera och slutförvara det radioaktiva avfallet från de svenska reaktorerna.

  Innehållstyp: Artiklar

• Herrelösa radioaktiva strålkällor

  Du som arbetar inom till exempel tull, polis, räddningstjänst, metallåtervinning eller på en återvinningscentral tillhör dem som i tjänsten kan träffa på radioaktiva strålkällor. Dessa kan ha kommit på avvägar från sin ägare, exempelvis genom olycka, stöld eller felaktig hantering. Strålkällor som inte har...

  Innehållstyp: Artiklar

• Friklassning av material, byggnader och områden

  Material, byggnader och områden som har, eller kan ha, förorenats med radioaktiva ämnen i en verksamhet med joniserande strålning ska antingen hanteras som radioaktivt avfall eller friklassas.

  Innehållstyp: Artiklar

• Att arbeta strålsäkert

  Den som har tillstånd att driva verksamhet med joniserande strålning är också den som har ansvaret för personalens strålskydd. Informationen på den här sidan är främst riktad till dig som är tillståndshavare. Du måste följa Strål­säker­hets­myndig­hetens föreskrifter och se till att personalen...

  Innehållstyp: Artiklar

• Riksintresseområden för slutförvarsanläggningar

  Riksintressen regleras genom miljöbalken och gäller geografiska områden med nationellt viktiga värden och kvaliteter. Statens kärnkraftsinspektion (SKI) fattade 2004 beslut om två områden av riksintresse för slutförvar av använt kärnbränsle och kärnavfall.

  Innehållstyp: Artiklar

• Identifiering av radioaktiva strålkällor

  Radioaktiva ämnen finns som gas, i flytande eller fast form som exempelvis metall eller pulver. Det går inte att avgöra med ögat om ett ämne är radioaktivt eller inte, därför kan det vara svårt att hitta radioaktiva strålkällor utan hjälp av mätutrustning eller märkningsinformation.

  Innehållstyp: Artiklar