Sök

Din avgränsning ger 36 träffar.

• Inblick i vårt arbete

  Här får du följa med in i vår verksamhet – möt experter, ta del av viktiga händelser och se hur vi arbetar för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.

  Innehållstyp: Artiklar

• Kroppsbehandlingar

  Behandlingar med laser, intensivt pulserat ljus (IPL), ultraljud eller elektromagnetiska fält innebär exponering för icke-joniserande strålning. Dessa behandlingar kan medföra risker, men genom att utföras på ett säkert och korrekt sätt kan riskerna minimeras.

  Innehållstyp: Artiklar

• Vardagsmiljöer med joniserande strålning

  Joniserande strålning syns inte, luktar inte och känns inte. Därför berättar vi här i vilka sammanhang och miljöer du kan komma att exponeras för strålning. Vi ger också några jämförande exempel på stråldoser du kan utsättas för i vardagen.

  Innehållstyp: Artiklar

• För dig som utför kroppsbehandlingar med icke-joniserande strålning

  Här hittar du information om vad som gäller för behandlingar med icke-joniserande strålning som laser, IPL, ultraljud, EMF och RF.

  Innehållstyp: Artiklar

• Informera oss om du har blivit skadad!

  Om du har blivit skadad vid en kroppsbehandling med icke-joniserande strålning eller vill informera oss om en oseriös verksamhet som inte arbetar strålsäkert, kan du tipsa oss på Strålsäkerhetsmyndigheten.

  Innehållstyp: Artiklar

• Rekommendation om fågelskrämning med laser

  Att använda laser för att skrämma bort fåglar kan innebära allvarliga risker, för både människor och djur. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder från att använda laserklass 4 och ställer krav på tillstånd i andra fall. Här kan du läsa om våra rekommendationer, risker och vad som gäller enligt...

  Innehållstyp: Artiklar

• Så här går våra utlysningar till

  Strålsäkerhetsmyndigheten finansierar forskning som ska bidra till att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Här kan du läsa om myndighetens arbete med forskningsutlysningar, vilka områden som omfattas och hur du som forskare kan ansöka om finansiering.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beviljade forskningsmedel

  Strålsäkerhetsmyndigheten utlyser årligen forskningsmedel inom myndighetens forskningsområden för att bidra till kunskapsutveckling och kompetensförsörjning som stödjer myndighetens uppdrag. Forskningsanslaget uppgår årligen till cirka 120 miljoner kronor. Den största delen av medlen fördelas genom öppna utlysningar. På den...

  Innehållstyp: Artiklar

• Cesium-137 i fisk

  Under hösten 2025 har Strålsäkerhetsmyndigheten genomfört en kartläggning av cesium-137 i fisk från områden som påverkades av Tjernobylolyckan. Allmänheten kunde bidra genom att anmäla och skicka in fiskprover. Insamlingen är nu avslutad och proverna håller på att analyseras.

  Innehållstyp: Artiklar

• Varning vid kärnteknisk olycka

  Om en olycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Ett VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. Varningen kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst geografiskt område.

  Innehållstyp: Artiklar