Sök

Visar 4673 sökträffar på ””

Sortera på:

Relevans Datum
  • Utvecklingssamarbete

    Strålsäkerhetsmyndigheten genomför en rad projekt i Östeuropa för att höja kärnsäkerheten, förbättra strålskyddet och minska riskerna för utsläpp, incidenter och terrorattacker med nukleärt och radioaktivt material. Målsättningen är att bygga kapacitet för att stärka nationella och regionala institutioner,...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Kärnsäkerhetskonventionen

    Efter Tjernobylolyckan 1986 tog en rad länder, däribland Sverige, initiativ till en internationell kärnsäkerhetskonvention (Convention on Nuclear Safety, CNS). Syftet var att skapa ett internationellt forum för öppen dialog om kärnsäkerhet genom ett återkommande granskningsförfarande.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Kärnavfallskonventionen

    Enligt uppdrag från regeringen sammanställer Strål­säker­hets­myndig­heten var tredje år en nationell rapport om hur Sverige uppfyller kraven i konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om hanteringen av radioaktivt avfall, den så kallade kärnavfallskonventionen (på engelska Joint...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Miljödatabasen

    I Miljödatabasen kan du söka fram enskilda data från Strål­säker­hets­myndig­hetens nationella miljö­över­vaknings­program. I menyn kan du välja vilket del­program du vill söka i. Därefter kan du göra ytter­ligare val av vilka stationer, nuklider och tids­perioder du vill få fram data...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Cesiumdatabasen

    Strålsäkerhets­myndighetens cesium­databas inne­håller ungefär 100 000 individuella mätvärden. De flesta gäller vilt, insjö­fisk, svamp och bär från de län som drabbades hårdast av Tjernobyl­olyckan 1986. I databasen är det möjligt att söka halten av cesium-137 i olika prover i form av medel­värden...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Radioaktiva ämnen i dricksvatten

    Förhöjda halter av radioaktiva ämnen i dricksvatten kan ge betydande stråldoser till människan. Yt- och dricksvatten kan förorenas av radioaktiva ämnen som kommer från naturliga källor eller från konstgjorda källor, till exempel radiologiska olyckor. Naturligt förekommande ämnen avser främst olika isotoper av uran (...

    Innehållstyp: Artiklar
  • Joniserande strålning i samhället

    Joniserande strålning kan användas på många sätt. Här sammanfattar vi den joniserade strålningens olika användningsområden i samhället.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Vardagsmiljöer med joniserande strålning

    Joniserande strålning syns inte, luktar inte och känns inte. Därför berättar vi här i vilka sammanhang och miljöer du kan komma att exponeras för strålning. Vi ger också några jämförande exempel på stråldoser du kan utsättas för i vardagen.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Säker strålmiljö

    Bild: Säker strålmiljö "Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning." Så lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö som Strålsäkerhetsmyndigheten ansvarar för.

    Innehållstyp: Artiklar
  • Kompetensförsörjningen i Sverige – idag och i framtiden

    Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom våra verksamhetsområden. Vi ska bland annat ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt upprätthålla kompetensen för att kunna förutse och möta framtida behov.

    Innehållstyp: Artiklar