Sök

Din avgränsning ger 52 träffar.

• 2002:16s Epidemiologiska studier över mobiltelefoner och risken för cancer – en översikt

  våg från en mobiltelefon är några miljarder gånger lägre än i t.ex. röntgenstrålning. Den kan inte skada DNA, vilket röntgenstrålningen kan. Den snabbt ökande användningen av mobiltelefonin har emellertid ... med rimlig grad av säkerhet kan utesluta ett orsakssamband mellan mobiltelefoner och cancer. Man har inte funnit några säkra belägg för ökad risk vare för sig hjärntumör, hjärnhinnetumör, tumör i hörselnerven...

  Innehållstyp: Publikationer

• 2002:24 UV-exponering hos barn - en jämförelse mellan två förskolegårdar i Haninge kommun

  samarbete med Statens strålskyddsinstitut mätt förskolebarns exponering för naturlig ultraviolett strålning vid två förskolor i Haninge kommun. Studien har finansierats av Statens strålskyddsinstitut (forskningsprojekt ... och gjordes för att öka kunskapen om mätbarheten av UV-strålning i miljön, och för att skatta miljöns skyddseffekt mot överexponering för UV-strålning, utan ingrepp i invanda beteenden och aktiviteter. Mätningarna...

  Innehållstyp: Publikationer

• 2002:16s Epidemiologiska studier över mobiltelefoner och risken för cancer – en översikt

  01 september 2002

  elektromagnetisk våg från en mobil- telefon är några miljarder gånger lägre än i t.ex. röntgenstrålning. Den kan inte ska- da DNA, vilket röntgenstrålningen kan. Den snabbt ökande användningen av mobil- telefonin har ... med rimlig grad av säkerhet kan utesluta ett orsakssamband mellan mobiltelefoner och cancer. Man har inte funnit några säkra belägg för ökad risk vare för sig hjärntumör, hjärnhinnetumör, tumör i hörselnerven...

  Innehållstyp: Dokument

• 2002:24 UV-exponering hos barn - en jämförelse mellan två förskolegårdar i Haninge kommun

  01 december 2002

  samarbete med Statens strålskyddsinstitut mätt förskolebarns exponering för naturlig ultraviolett strålning vid två förskolor i Haninge kommun. Studien har finansierats av Statens strålskyddsinstitut (forskningsprojekt ... och gjordes för att öka kunskapen om mätbarheten av UV-strålning i miljön, och för att skatta miljöns skyddseffekt mot överexponering för UV-strålning, utan ingrepp i invanda beteenden och aktiviteter. Mätningarna...

  Innehållstyp: Dokument

• 2002:09 Personalstrålskydd inom kärnkraftindustrin under 2001

  01 maj 2002

  om dosgränser gäller att den effektiva dosen till en arbetstagare inte får överstiga 50 mSv under ett kalenderår. Dessutom får inte dosen under fem på varandra följande kalenderår överstiga 100 mSv. ... 1,0 103 Eftersom en enskild person kan få registrerad stråldos vid flera olika anläggningar kan inte antalet personer med registrerad stråldos summeras över anläggningarna. Av samma orsak kan den högsta...

  Innehållstyp: Dokument

• 2002:05 Patientdoser från röntgen-undersökningar i Sverige – uppföljning av åtgärder

  01 mars 2002

  Olika skolor finns som använder 2, 3 respektive 4 bilder. Övriga kritiska parametrar av betydelse som inte framgår direkt i resultaten är bl.a. användning av kompression, användning av utjämningsfilter (dodgers) ... stråldosminskning 20/85 % 50/65 % 20/60 % 25/55 % 15/60 % Vid några undersökningsplatser har ännu inte nya patientdosmätningar gjorts efter det att åtgärder har vidtagits. Vid andra undersökningsplatser...

  Innehållstyp: Dokument

• 02:60 Förstudie av strömningsinducerade laster på interndelar vid brott i huvudcirkulationskretsarna i BWR

  01 januari 2002

  hållfasthetsmässiga konsekvenser detta innebär för interndelar är i det allmänna fallet svårbedömd. Detta eftersom inte bara strukturens känslighet, utan även interaktionen mellan struktur och fluid förefaller ha betydelse ... SKI. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarens/författarnas egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med SKI:s. 2/33 Summary Det Norske Veritas Nuclear Technology has performed...

  Innehållstyp: Dokument

• 2002:06 Strålskyddskonsekvenser vid villaeldning med Cs-137 kontaminerad ved

  01 april 2002

  från askans användning. Askans eller sotets innehåll av andra kemiska miljö- skadliga ämnen berörs inte i SSI:s rekommendationer. Rekommendationerna för hantering av vedaska riktar sig till villaeldare ... skogsindustrin och forskare togs en policy för biobränsle av SSI i februari 1999. Policyn omfattar inte privat villaeldning. SSI rapport 98:15 kan med fördel läsas tillsam- mans med denna rapport då båda...

  Innehållstyp: Dokument

• 02:31 Metodutveckling - PSA Tillsynshandbok

  01 januari 2002

  första steg i en fullständig analys. Grovt ansatta screeningvärden har använts för frekvenser. Det är inte ingående utrett om händelserna överhuvudtaget leder till en CCI. - Osäkerhetsanalys saknas. - Kriterier ... Bedömningskriterierna skall dock inte ses som krav. Tillsynshandboken är tillämpbar på alla typer av inledande händelser och alla drifttillstånd. Det bör noteras att den inte gör den traditionella uppdelningen...

  Innehållstyp: Dokument

• 02:49 Haverihantering, en sammanställning och värdering av kunskapsläget om haverifenomen och haverihantering

  01 januari 2002

  SKI. Slutsatser och åsikter som framförs i rapporten är författarens/författarnas egna och behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med SKI:s. 3 SAMMANFATTNING Målet med detta arbete är att sammanställa ... efter tankgenomsmältning. - Större ångexplosioner som kan allvarligt skada inneslutningen förutsattes inte ske. Därför inriktades ansträngningarna på att bevara inneslutningen intakt som en barriär mot omgivningen...

  Innehållstyp: Dokument