Sök

Din avgränsning ger 74 träffar.

• 2024:06 In search of lost storms: or can one infer the magnitudes of extremely rare flood events from short observational records?

  SSM perspektiv Bakgrund Kärnkraftverken, övriga kärntekniska anläggningar och andra verksamheter som acceleratorerna ESS och MAX IV ska kunna motstå yttre händelser, såsom väderfenomen, i sådan omfattning att säkerhetssystemens förmåga att utföra sina uppgifter inte äventyras. Fukushima-olyckan i Japan 2011 är ett exempel...

  Innehållstyp: Publikationer

• Skyddsåtgärder vid en kärnkraftsolycka

  Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur situationen ser ut i samhället i övrigt.

  Innehållstyp: Artiklar

• Varning vid kärnteknisk olycka

  Om en olycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Ett VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. Varningen kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst geografiskt område.

  Innehållstyp: Artiklar
• 15 september 2022

  Redovisning klar inför IAEA-granskning av Sveriges kärnsäkerhet och strålskydd

  Strålsäkerhetsmyndigheten är klar med sitt underlag inför IAEA:s granskning om hur väl Sverige lever upp till internationella riktlinjer inom kärnsäkerhet och strålskydd. Granskningen görs var tionde år av personal från IAEA och äger rum 14 – 25 november.

  Innehållstyp: Nyheter

• Fakta om jod

  Jod är ett grundämne som förekommer i låga koncentrationer i havet och i jordskorpan. Det är också ett livsnödvändigt spårämne som kroppen tar upp från luft och födoämnen. Naturligt förekommande jod avger inte strålning. Radioaktiv jod, som jod-131, bildas vid kärnklyvningar av uran och plutonium. Jod-131 finns i kärnreaktorer...

  Innehållstyp: Publikationer

• 2014:36 Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige

  I denna rapport analyseras olika faktorer som påverkar eller kan komma att påverka utformningen av beredskapszoner kring svenska kärntekniska anläggningar. Analysen visar tydligt att det finns betydande brister i hur dagens beredskapszoner är utformade. De allvarligaste bristerna är att nuvarande lagstiftning är föråldrad, delvis ofullständig och...

  Innehållstyp: Publikationer

• 2018:22 Underlag till beredskapsplaneringen kring ESS

  Sammanfattning Nordost om Lund, i Brunnshögsområdet, byggs forskningsanläggningen European Spallation Source ERIC (ESS). När ESS tas i drift ska en linjäraccelerator leverera protoner till ett roterande strålmål av volfram, varpå neutroner produceras genom spallation. I strålmålet och i omkringliggande komponenter kommer radioaktiva ämnen...

  Innehållstyp: Publikationer

• Samverkan vid kris

  Vid radiologiska nödsituationer samverkar ett stort antal aktörer för att på bästa sätt skydda människor och miljö mot negativa konsekvenser av strålning. Svensk beredskap bygger på ansvarsprincipen, närhetsprincipen och likhetsprincipen.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beredskapsarbete, nationellt och internationellt

  Strålsäkerhetsmyndigheten stärker samhällets förmåga att hantera radiologiska olyckor. Vi finansierar forskning, utvecklar beredskapen och samverkar med myndigheter, kommuner och andra aktörer i Sverige. Internationellt samarbetar vi för att förbättra hanteringen av radiologiska nödsituationer som kan påverka Sverige.

  Innehållstyp: Artiklar

• Beredskapssektorer vi ingår i

  Syftet med beredskapssektorerna är att stärka Sveriges civila försvar och ge bästa möjliga förutsättningar för att samhället ska fungera även under kriser och krig. Strålsäkerhetsmyndighetens roll är att vara pådrivande och rådgivande vad gäller strålsäkerhet.

  Innehållstyp: Artiklar