Det är en naturlig del av såväl kraftindustrins verksamhet som Statens kärnkraftinspektions tillsynsuppgift att noggrann följa utvecklingen av inträffade skador. Detta för att kunna vidta åtgärder för att undvika upprepanden och för utveckling av effektiva kontrollprogram. SKI ställer därför krav på erfarenhetsåterföring i sina föreskrifter. Bland annat av den anledning har SKI också ställt krav på rapportering vid upptäckt av skador i mekaniska anordningar som inte är av ringa betydelse för säkerheten i svenska kärnkraftanläggningar. Orsaken till skador skall utredas snarast och rapporteras för att SKI skall kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter.
Kartläggning av skadeorsaken kan kräva en rad olika insatser alltifrån en beskrivning av händelseförloppet till avancerade materialundersökningar av uttagna prov eller hela komponenter. Resultaten används sedan för att välja lämplig reparationsmetod eller genomföra skadetålighetsanalyser, och inte minst för erfarenhetsåterföring. Detta leder bl.a. till att i tid kunna sätta in kontrollåtgärder för tidig upptäckt av liknande skador, eller initiera forskningsinsatser som kan leda till en bättre förståelse av skademekanismer.
SKI:s krav på skaderapportering har funnits länge, vilket innebär att SKI förfogar över en omfattande samling av information beträffande skador i de svenska anläggningar. Denna information finns nu i en databas, benämnd STRYK (Skador i Tryckbärande system i Kärnkraftanläggningar).
Föreliggande rapport bygger på skador som har rapporterats till SKI, från det att den första reaktoranläggningen, Oskarshamn 1, togs i kommersiell drift 1972 fram till år 2000. Rapporten presenterar en samlad bild över skadeutvecklingen över åren, i olika anläggningar, i dess olika system och typer av anordningar. Syftet är därmed att öka kunskaperna om bakomliggande mekanismer och orsaker, och vidare ge bättre underlag för systematisk kontrollplanering, samt identifiering av behov av vidare forskningsinsatser.