Radonkalibreringsanläggningen i Malå är kontaminerad med radium-226 (226Ra) som har läckt ut från de ursprungliga källorna. Saneringsåtgärder utfördes 1988, men aktivitet uppskattas finnas kvar på insidan av rörsystemet och på golvet i rummet.
Eftersom anläggningen ska avvecklas är det viktigt att bestämma aktivitet i rörsystemet och på golvet för att kunna avgöra vad som kan friklassas och vad som måste saneras. Syftet med mätuppdraget var att uppskatta 226Ra-kontaminationen i rörsystemet och på golvet för att verifiera de uppskattningar av kontaminationen som gjordes av Tovedal efter saneringen 1988. För att uppskatta 226Ra-aktiviteten i rörsystemet mättes tillväxten av radonhalten i den slutna anläggningen genom momentan provtagning med Lucasceller. Kontinuerlig provtagning och mätning av radontillväxten gjordes också med en Atmos 12, som ett extra mätsystem.
Avsökning av eventuell 226Ra-kontamination på golvet i hela rummet gjordes med hjälp av en gammamätare och en alfaprob, som mätte alfastrålning. 226Ra-kontaminationen på insidan av rörsystemet i anläggningen uppskattas ligga mellan 80 – 90 kBq 226Ra med en mätosäkerhet runt 9 % (1 SD), ett värde som rimligt överensstämmer med den uppskattning som Tovedal gjorde år 1988 (120 kBq 226Ra). Alfamätningar på golvet visade att golvet är kontaminerat, men att aktiviteten är ojämnt fördelad över ytan. Alfaaktiviteten, som uppträder fläckvis på golvet, uppskattas understiga 2 kBq/m2 för 226Ra, ett värde som är långt under friklassningsgränsen på 10 kBq/m2 för 226Ra.
Mätningar och beräkningar av aktiviteten i rörsystemet och på golvet är baserade på ett antal antaganden (varav en av de mer betydelsefulla är emanationsfaktorn för radongas) som i sin tur leder till osäkerheter i aktivitetsuppskattningarna. Mätresultaten från mätuppdraget bedöms, oavsett osäkerheter, som ett bra underlag för beslut om