SSM:s perspektiv
Bakgrund
Statens strålskyddsinstitut, SSI, utsåg ett vetenskapligt råd för frågor om ultraviolett strålning 2002. I rådet ingår vetenskapliga experter inom områdena onkologi, dermatologi, cancerbiologi, psykologi och meteorologi. Efter en omorganisering av arbetet kring strålsäkerhet så bildades Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Myndigheten tog över ansvar och uppgifter från Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion då dessa upphörde sommaren 2008.
Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor ger myndigheten råd inom områden som rör sambandet mellan UV-strålning och biologiska effekter, vilket har betydelse för förebyggande av hudcancer. Rådet ger också vägledning inför ställningstaganden i frågor där det krävs en vetenskaplig prövning av olika uppfattningar eller ståndpunkter.
Rådet följer den vetenskapliga utvecklingen inom UV-området och hudcancerprevention och sammanställer kunskapsläget i en årlig rapport till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Strålsäkerhetsmyndighetens UV-vetenskapliga råd lämnar årligen en rapport avseende effekter av ultraviolett strålning. Syftet med rapporterna är att kartlägga det aktuella kunskapsläget, samt att lämna råd till SSM inom olika områden som är av betydelse för förebyggande av hudcancer.
Resultat
Årets rapport omfattar incidenstrender för hudtumörer, forskningsläget när det gäller D-vitamin och solande samt modellering av UV-index geografiskt. Den omfattar även studier av hur man kan påverka attityder till solande och beteende genom sociala medier, samt interventioner inom primärvården.
Samtliga typer av hudcancer visar på fortsatt ökad incidens i den svenska befolkningen, nästan 500 personer per år avlider till följd av främst hudmelanom. Även den vanligaste formen av hudcancer, BCC, visar på en snabb incidensökning under de år som statistik finns tillgängligt. För att kunna vända den negativa utvecklingen krävs ökade insatser för prevention och fortsatta årliga analyser av incidenstrender.
Personer över 65 år löper en ökad risk att drabbas av malignt melanom, och de har också en sämre prognos. Den ökade sårbarheten hos äldre aktualiserar frågan om särskilt riktade solråd till äldre.
Nationellt varierar instrålningen av UV-ljus med breddgrad, men med lokala variationer, och över tid. Resultat av modellering kan få betydelse för den information som bör tillhandahållas för att öka förståelsen för när och var solen är stark.
Budskap från Strålsäkerhetsmyndigheten som distribueras i sociala media uppfattas som sanningsenliga av de tillfrågade och myndigheten kan vara en effektiv avsändare av budskap för att påverka ungas attityder till solande och solrelaterat beteende.
En slutsats från översikten av interventioner i primärvården var att beteendeinterventioner kan öka solskyddsbeteende. Individuella webbaserade program tycktes mest effektiva och kan vara möjliga att införa i primärvården för att förändra UV-relaterat beteende, framför allt i högriskgrupper för hudcancer.
Evidens för att kunna fastställa om förbättrad vitamin D-status minskar den verkliga risken för en rad olika sjukdomar inklusive cancer är i nuläget otillräcklig.
Överdriven solexponering i syfte att höja nivåer av vitamin D kan inte rekommenderas eftersom det samtidigt innebär en ökad risk att drabbas av hudcancer. Det finns inte någon ”säker” nivå när det gäller UV-exponering. Dessutom finns alternativa sätt att förbättra näringsstatus genom kost som naturligt innehåller vitamin D, eller är berikade med detta vitamin.
Rådets rekommendationer
- Strålsäkerhetsmyndigheten bör överväga sociala medier som en kanal för att påverka ungas attityd till solning då den i den redovisade studien visat potential till påverkan. Myndigheten bör också ha som riktlinje att använda sig själv som huvudsaklig avsändare då studien föreslår att lite vinning finns i att använda andra avsändare.
- Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderas att informera Sveriges Kommuner och Landsting samt Regionala Cancercenter i samverkan om att det finns metoder som kan utvecklas i primärvården för att i första hand påverka riskgrupper för hudcancer.
- Rådet rekommenderar ökade insatser inom både primär och sekundär prevention. Myndigheten bör uppmärksamma sjukvårdsansvariga på det ökande problemet och behovet av ökade preventiva insatser.
- Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderas att utarbeta särskilda solråd riktade till äldre, samt att sprida kunskaper om att äldre har en högre risk för malignt melanom och därför fortsatt bör skydda sig i solen.
- Rådets fortsatta rekommendation är att vitamin D-frågan inte ska påverka aktuella preventiva strategier gällande hudcancer, eftersom ökad exponering leder till ökad risk för hudcancer.
Behov av vidare forskning
Antalet hudcancerfall ökar hos den svenska befolkningen. UV-strålning från solen och från solarier är den främsta yttre riskfaktorn för hudcancer enligt Världshälsoorganisationen WHO:s organ för cancerforskning. För att vända trenden måste människors exponering minska, och det krävs också en förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning, vilket kan leda till minskad incidens och mortalitet. Här kan Sociala medier spela en större roll, och en av UV-rådets rekommendationer är också att utforska möjligheterna att använda sociala medier för en mer effektiv kommunikation. Forskningen kring solande och D-vitamin behöver följas även fortsättningsvis.
Ett fortsatt arbete med att bedriva mätningar och modellera UV strålning i miljöövervakningssyfte är viktigt, för att tillhandahålla information om när UV strålningen är stark samt skapa förståelse för dess variation över tiden.
Strålsäkerhetsmyndigheten bör slutligen fortsätta att följa utvecklingen av samtliga former av hudtumörer för att kunna arbeta vidare med preventionsåtgärder som påverkar både incidens och mortalitet.