SSM perspektiv
Bakgrund
I ett tidigare genomfört forskningsprojektet med titeln Arbetsförutsättningar och säkerhetsarbete vid forskningsanläggningar med strålningsrisker och många tillfälliga internationella användare: 2017:04 var fokus inriktat mot acceleratoranläggningarna MAX IV och European Spallation Source Eric (ESS). Projektet identifierade och lyfte potentiella brister avseende de säkerhetsutbildningar som är obligatoriska för att få tillträde till anläggningarna. I detta fortsättningsprojekt riktas därför särskilt fokus på utformning av säkerhetsutbildningar. Det avser främst de personer som tillfälligt vistas på anläggningarna och att dessa ges de förutsättningar som behövs och antar de beteenden som krävs för att strålsäkerheten och säkerhetskulturen ska kunna upprätthållas. Projektet har även paralleller till kärnkraftsindustrin som står inför en avvecklingsfas av reaktorer på både Ringhals och OKG. Anläggningarna kommer också frekventeras av flertalet entreprenörer med varierad bakgrund och erfarenhet av arbete på en kärnteknisk anläggning som periodvis ska utföra olika arbetsmoment under avveckling och rivning. Kravet är att entreprenörerna (motsvarande tillfälliga användare) måste genomgå säkerhetsutbildningar på ett motsvarande sätt som de forskare som kommer att genomföra experiment på MAX IV och ESS.
Resultat
Resultaten från studien ger en överskådlig bild av förutsättningarna för en pedagogisk utbildningsverksamhet och viktiga designaspekter utifrån planering av utbildningar och kurser, genomförandet, examination samt utveckling och utvärdering av säkerhetsutbildningsverksamhet. Det är viktigt att de säkerhetsutbildningar som ges säkerställer att individer som temporärt vistas på anläggningar får de kunskaper, färdigheter och attityder (individbaserad kunskap och kompetens) som krävs för att strålsäkerheten och andra säkerhetsaspekter ska kunna upprätthållas.
Relevans
Det övergripande syftet med projektet var att ge ett konkret underlag vilket kan användas som stöd för att utveckla välfungerande säkerhetsutbildningar i säkerhetskritiska verksamheter som med sin nuvarande utformning kan ha behov av att anpassas. Projektet ger såväl tillståndshavare som SSM insikter kring pedagogiska aspekter som kan bidra till att utveckla säkerhetsutbildningar generellt och den utbildningsverksamhet som i övrigt finns hos tillståndshavarna. Rapporten innehåller ett antal rekommendationer med särskild relevans för de studerade anläggningarna men har också en allmängiltighet. I takt med att den tekniska utvecklingen kan erbjuda nya möjligheter och utbildningsverktyg genom exempelvis användning av VR-teknik (Virtual Reality), som redan har börjat användas bland vissa tillståndshavare, kan det på längre sikt även kunna bidra till att anpassa och kravställa hur denna på bästa sätt ska tillämpas i framtiden. Underlaget kan också användas av myndigheten i tillsynssammanhang.
Behov av vidare forskning
Vid genomförandet av detta projekt framkom tre förslag på fortsatt forskning:
- Empiriska studier, exempelvis i form av aktionsforskning, kring delar av det underlag som framtagits i detta projekt skulle ge mer preciserad kunskap om operationalisering och implementering. En fortsättning kan därför vara att rikta en studie mot en anläggnings utbildningsverksamhet och hela processen från identifiering av kompetenskrav, via formulering av lärandemål och val av metoder för kursgenomförande till design av examinationsmoment. Designaspekter som har framförts i detta projekt skulle i en sådan studie kunna testas empiriskt i samverkan med en anläggning. Resultatet från en sådan studie kan tillsammans med pedagogisk och didaktisk teori användas för att utforma förslag till mer verksamma och resurseffektiva sätt att organisera och genomföra säkerhetsutbildningar.
- Kursdeltagarperspektivet är en annan aspekt som kan följas upp. Det syftar till att undersöka användares, entreprenörers och andra relevanta målgruppers subjektiva upplevelse av kortare säkerhetsintroduktionskurser. Upplevelse av kursutformning, innehåll, lärande, examinationsmoment och individens motivation är exempel på faktorer som skulle kunna ingå. Genom vetenskapliga metoder kan empiri om kursdeltagare och deras upplevelser insamlas. Detta underlag kan användas för att utvärdera effekten av olika sätt att designa kortare utbildningar.
- Utifrån inriktningen och resultatet i detta projekt finns även ett förslag om att studera, lära och testa det i andra anläggningstyper eller sektorers utbildningsverksamheter med fokus på både tillfällig och fast personal, exempelvis inom medicinsk strålningsverksamhet.