2019:28 Avståndsberäkningar kring svenska kärnkraftverk

Underlag till hälso- och sjukvården vid planering av beredskapen för kärnkraftsolyckor i Sverige

Sammanfattning

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) redovisar i denna rapport avstånd kring de svenska kärnkraftverken där det kan uppstå behov av att hantera allvarliga deterministiska hälsoeffekter och där tidiga mätningar för individuell dosuppskattning kan behöva prioriteras i samband med kärnkraftsolyckor. I rapporten redovisas endast konsekvenser för allmänheten i samband med kärnkraftsolyckor. Möjliga konsekvenser för arbetstagare liksom konsekvenser av olyckor på andra svenska kärntekniska anläggningar behandlas inte. Rapporten är framtagen i samverkan med Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Med hantering av allvarliga deterministiska hälsoeffekter avses hantering av tidiga hälsoeffekter som uppstår som en direkt följd av exponeringen för joniserande strålning och är så pass allvarliga att de är dödliga, livshotande eller resulterar i en bestående skada som försämrar livskvaliteten. Med tidiga mätningar för individuell dosuppskattning avses tidiga mätningar av radioaktiv jod i sköldkörteln samt totalt innehåll av radioaktiva ämnen i kroppen i syfte att uppskatta ekvivalent dos till sköldkörteln respektive effektiv dos. 

Beräkningarna som ligger till grund för de avstånd som redovisas utgår från doskriterier där allvarliga deterministiska hälsoeffekter kan uppkomma samt doskriterier där tidiga mätningar för individuell dosuppskattning kan vara motiverade. Med hjälp av spridnings- och dosberäkningar har ett statistiskt underlag tagits fram för att uppskatta på vilka avstånd från kärnkraftverken dessa doskriterier kan överskridas för olika händelser och olika kombinationer av genomförda skyddsåtgärder.

Beräkningarna visar att behov av tidiga mätningar för individuell dosuppskattning kan uppstå i samband med en kärnkraftsolycka oavsett vilka skyddsåtgärder som vidtas. Det gäller i synnerhet tidiga mätningar av radioaktiv jod i sköldkörteln hos barn upp till 18 år och gravida. I de fall det finns behov av tidiga mätningarna för individuell dosuppskattning, bör förberedelserna medge att dessa kan starta så snart det är praktiskt möjligt. Förberedelserna bör också medge att mätningar av radioaktiv jod i sköldkörteln kan slutföras inom cirka en månad. Beräkningarna visar vidare att behov av att hantera allvarliga deterministiska hälsoeffekter i samband med kärnkraftsolyckor kan uppstå inom begränsade avstånd från kärnkraftverket om tillräckliga skyddsåtgärder inte hinner genomförs innan utsläpp sker.